Många av föredragshållarna – t ex en präst – som vi anlitade i Umeå var okunniga om till och med var deras egna (populär)vetenskapliga verk var placerade på bibblan!
Så information till vuxna behövs verkligen.

Men, så klart,
den roliga utställning som ett bibliotek anordnar i samband med respektive utställning ska vara härligt och vilt associativ.
Musik – om det passar till ämnet.
Konst. Bilder.
Diagram.
Artiklar (glöms ofta bort)
Skönlitteratur (i anknytning till ämnet):Hcf,Hcg,uHc,uHce,Hc,Hce
Barnböcker inom samma signumområde (glöms ofta bort!)
En häftig tävling varje gång – där priserna verkligen anknyter till föreläsningsämnet.Extrapris till den besökare som svarat rätt på frågor till minst 3 tävlingar!
I annonseringen är det viktigt att framgår att det inte bara är en föreläsning.vilken som helst (om frimärken eller korsord t ex), utan att det är en serie roliga föreläsningar som gör det lättare för alla att verkligen använda sitt bibliotek.
En föreläsning en bestämd dag i månaden är nog lagom. (Kanske kan samma föreläsning dubbleras. En som sopplunch, en på kvällen?)

Du känner till flera ställen där detta görs. Jag (och säkert mänga andra som läser detta) är nyfiken att få veta var.
Man behöver veta vad som gick bra och vad som gick mindre bra där det har prövats. Man behöver ge varandra förslag på bra föreläsare i regionen! (Och varna för de dåliga,)

Tackar för att du berättar om var du sett goda exempel
gör
Lena KE
P S Är du verkligen inte bibliotekarie längre?

SAB-systemet vill man gärna frångå idag, det är en tydlig strömning. Man tänker mer just i teman utifrån vardagliga sätt att associera ämnen och företeelser.

Det var väldigt synd att det inte blev några pengar till vårt tänkta Wikipediaprojekt på Regionbiblioteket. Det känns som en väldigt relevant koppling att utveckla Wikipedia t ex med utgångspunkt från vad folk frågar om i FB.

Det är inte en dum idé att utveckla Veckans referensfråga (ILS-produkten) till en wiki, där många kan bidra! Det får jag ta upp med mina kollegor.

Det jag har efterlyst i Fråga biblioteket är dels en större interaktion med brukarna. Den fanns förut – man blev inbjuden till att lämna kommentarer till bibliotekens svar. T.o.m. jag kunde hitta ett troligare svar vid ett tillfälle som jag skickade in – men å andra sidan fanns det, då ca 2001, ingen som tog sig an det.
Dels tror jag att den kunskap biblioteken samlar borde kunna integreras med andra kunskapskällor – t ex Wikipedia. Tänk vilken utmaning det skulle vara för alla referensbibliotekarier att kvalitetssäkra Wikipedia!
Eller varför inte bygga en egen Wiki runt svaren, där landets/nordens bibliotekarier kan skicka in sina referensfrågor och ge svar + visa vägen hur man hittade svaret.

En liten utvikning: På 90-talet skickade Kulturrådet ut en undercover agent för att testa kvaliteten på folkbibliotekens referenstjänster. De kom fram till tre saker:
1) Biblioteken svarade ungefär 30% rätt på referensfrågorna.
2) Frågeställaren upplevde att hon blev väldigt trevligt bemött
3) Även om bibliotekspersonalen lovade att de skulle återkomma med svaren vid ett senare tillfälle pga tidsbrist så gjorde man aldrig det.

Det som blev mest uppmärksammat var att biblioteken svarade ”fel” på frågorna. Frågorna var typ Indonesiens bruttonationalprodukt och för att få rätt svar i undersökningen skulle bibliotekrien ha slagit upp uppgiften i ngt referensverk och stuckit boken under näsan på agenten. Det synsättet på kunskapsförmedling och -uppbyggnad skulle kännas väldigt fel idag.

Fråga biblioteket har ju redan idag en pedagogisk ambition, jag tror det är ganska sällan som ett rent faktasvar skickas, utan någon somhelst beskrivning av hur frågeställaren själv hade kunnat hitta fram. Jag tror faktiskt att jag aldrig har sett ett sådant svar, varken i e-post eller chattjänst.

Forskningsbibliotekens uppdrag är att aldrig ge ett rakt faktasvar, oavsett hur mycket frågeställaren önskar det. På folkbiblioteken har vi svårare att ”tvinga” på användare en pedagogisk handledning, om de uppenbart motsätter sig det. Att vara mindre pedagogisk kan i vissa fall vara mer pedagogiskt, s a s.

Jag har också tittat på 118 100, som ju är en ren svarsmaskinstjänst, det ges aldrig någon förklaring till hur ett svar har hittats. Där tror jag faktiskt att biblioteken har en fördel. Vår nackdel är att vi inte har pengar till tv-reklam och annan liknande marknadsföring. Fråga biblioteket är aldrig starkare eller svagare än de bibliotek och bibliotekarier som deltar.

Har bibliotekarien social kompetens? Jag tror att alla som har arbetat på bibliotek kan hålla med om att det finns bibliotekarier som saknar social kompetens. Bibliotekarie är ett yrke som kräver utåtriktade personer. Är man inte född med social kompetens (vilket t ex jag själv inte är, anser jag) kan man faktiskt träna upp den. Nyckeln är som alltid att våga utmana sig själv. Det finns andra påtryckningsfaktorer, t ex lönesättning. Ansvaret för bibliotekariers sociala kompetens kan inte enbart läggas på individen.