Upprört om blogganonymitet
Annoyed Librarian tillkännager att hon från och med nu kommer att arbeta som betald bloggare för Library Journal. Free Range Librarian rasar över att tidskriften anställer en anonym bloggare som ska skriva för tidningens räkning. Det är emot både bibliotekens och journalistikens principer att skribenterna hålls anonyma, enligt sistnämnda.
Eftersom jag själv inte är speciellt insatt i biblioteksamerika, vet jag inte vilka skäl det kan finnas för att blogga anonymt. Själv tycker jag att det är betydligt mer intressant att läsa bloggar där jag vet vem som står bakom innehållet och kanske kan komma i samspråk med vederbörande på någon bibliotekskonferens eller så.
En anonym blogg har absolut inte samma tyngd för mig som en med tydlig författare. Anonymitet betyder att man inte vill stå för sina åsikter, eller? I Sverige, och antagligen USA, behöver man t ex inte vara särskilt rädd för att bli fängslad då man uttrycker en åsikt.
Nåja, Annoyed Librarian kan ju vara ganska underhållande. Antagligen tror hon att hon skulle få svårt att få jobb om hon ”kom ut”.
Jag kan förstå annoyed librarian. Även jag bloggar anonymt om att arbeta på ett bibliotek. Anledningen till att jag är anonym är att det ger mig en möjlighet att vara så frispråkig som jag vill om vad som händer hos oss utan att riskera represalier från chefer.
Bloggade jag helt öppet så skulle jag känna mig hämmad.
Att min blogg sen förlorar i tyngd kan jag leva med. Mitt mål är i första hand att roa. Biblioteksteori och web 2.0 får andra pyssla med
Det är väl helt ok att blogga anonymt! Det gör jag med till viss del (dock inte här). Det beror ju på lite vad man har för syften. Men om man nu ska vara del av något slags ”biblioteksdebatt” så blir ju bloggen lite mer lättviktig om den är anonym.