Bibliotek på entreprenad

Biblioteksföreningen väljer att publicera sin utredning [pdf] om driftsformer för bibliotek, på grund av att Nacka kommun nu föreslår att man vill prova att privatisera hela kommunens biblioteksverksamhet. Debatten som har följt på Nacka kommuns förslag [doc] har varit intensiv, spridd i traditionella medier, på e-postlistor och i bloggosfären.

Det är intressant att Biblioteksföreningen väljer att förhålla sig neutral i driftsformfrågan, medan stora delar av övriga Bibliotekssverige kokar av indignation. Sist det begav sig var sommaren 2008, då företaget Svenska boklån lade anbud på verksamheten i flera kommuner. Det var i samband med att man införde utmaningsrätt på kommunal verksamhet. Se tidigare inlägg i BiblioBuster. Den gången blev det ingen privatisering, utan kommunerna valde att fortsätta som tidigare eftersom det bedömdes som bäst.

Redan idag finns flera bibliotek som drivs på andra sätt än kommunalt, vilket Biblioteksföreningens rapport pekar på. Själv tycker jag att frågan är mer mångfacetterad än vad man först tänker sig.

Onödigt ont blod väcks genom uttalanden som detta, från Dieselverkstadens bibliotek, som drivs som aktiebolag och ofta framhålls som gott exempel (från Kulturnytt i tv):

Vi fokuserar på kunden. Här är det ingen som hyssjar, man får dricka kaffe och man kan låna böckerna samma dag som de kommer ut i bokhandeln.

”Vad tror de om övriga bibliotek?” frågar sig en av mina bibliotekskollegor på Facebook. Många är de bibliotek som idag tillhandahåller både kaffe och den allra senaste litteraturen. Och på många bibliotek klagar besökare över att det hyssjas för lite.

Något som jag själv tror kan bli en knäckfråga är vad som händer när medborgaren förvandlas till kund i en vinstdrivande verksamhet. Vilka kunder är intressanta att få, när man måste börja tänka lönsamhet?

De mått man väljer att använda sig av för att mäta framgången är naturligtvis helt avgörande. Hur bedöms t ex en ökad medvetenhet hos förskolepersonal om barnböckers betydelse för språkutvecklingen när de deltar i ett kompetensutvecklingsprojekt tillsammans med barnbibliotekarierna i kommunen? Är det bara det enkelt kvantifierbara som ska mätas, som idag? Öppettider, utlån, besökare. Vet man att dessa tre faktorer är de viktigaste för att mäta hur väl biblioteket bidrar till t ex en högre utbildningsnivå hos invånarna i kommunen?

Att mäta är naturligtvis lika viktigt i en kommunal verksamhet, men kanske inte avgörande för medeltilldelningen på samma direkta sätt. Den som vill ha svårigheterna belysta kan läsa den nyutgivna boken Mäta och väga – om statistik och effektivitet på folkbibliotek [pdf] av Malin Ögland, Lena Lundgren och Kerstin Wockatz, utgiven av Regionbibliotek Stockholm 2010.

About these ads

7 reaktioner på “Bibliotek på entreprenad

  1. ”Comments” från Nacka (och min fråga).

    Comments
    1. Läs biblioteksutredningen vars slutsats är upphandling – Men kompletterad med en diger ”att göra lista”.
    2. Privatisering? Vi har försökt beskriva hur orimliga, och orättvisa konsekvenserna av det sk. ”kulturlyftet” varit. Ersättningssystemets parametrar har ändrats under ”spelets” resans gång! Förutsättningarna för de sex biblioteken har inte varit jämförbara -konkurensneutralitet! – om kommunens pengar!
    3. Fråga politiken dvs expertisen som vet och kan allt om biblioteksverksamhet.

    Posted by: Kjell Arwe Rydén | 12/12/2010 at 10:26 em
    Hej!
    Jag är som medborgare (låntagare) intresserad av hur diskussionen har gått bland personalen och politikerna när det gäller den omfattande privatiseringen av bibliotek i Nacka.
    1)Vilka argument har de tjänstemän (bibliotekarier) och de politiker som har varit FÖR privatisering?
    2) Vilka argument har de som varit mot privatisering?
    3)Har möjligheten att driva bibliotek som INTRAPRENAAD (modell Grubbebiblioteket i Umeå) diskuterat som ett möjligt alternativ?

    Lena Kjersén Edman

  2. Apropå Nackas 3 mät-stickor: Besökare, utlån, öppttider…

    Hur”mäter” man läsecirklar på bibliotek?
    Hur “mäter” man babyprat?
    Hur “mäter” man de fackböcker som aldrig lånas hem men ofta plockas upp från magasinet (på de bibliotek som ännu har vettiga magasin) för att låntagaren på plats behöver kolla vissa uppgifter?
    Hur “mäter” man bibliotekariernas kunnighet om äldre litteratur/äldre media?
    Hur “mäter” man bibliotekariernas mod att våga hävda att biblioteket är en kultur- och informationsinstitution – och att man därför inte köper in all litteratur/alla media som efterfrågas?
    Hur “mäter” man bibliotekspersonalens tålamod och vänlighet?
    Hur “mäter” man att bibliotekarierna arbetar utåtriktat, också utanför huset, och att de informerar om bibliotekets tjänster i andra bloggar än bibliotekets egna?
    Hur “mäter” man personalens bemötande mot dem som talar ett annat språk än svenska, har handikapp eller tänker långsamt?
    Hur “mäter” man bibliotekariernas aktiva arbete för yttrandefrihet, egensinnig kultur och ökad kunskap?
    .

  3. Lena!

    Tack för ditt mejl. En del rubriker i media har talat om att ”sälja ut” och/eller ”privatisering” men det speglar inte det beslut som kulturnämnden tagit. Det vi har beslutat är att under nästa år upphandla driften av biblioteken. (Det handlar inte om att sälja lokaler eller något annat.) Processen syftar till att bjuda in olika aktörer såväl kommunala som fristående till en dialog om hur vi kan få ännu bättre bibliotek i Nacka.

    Exakt vad upphandlingsprocessen kommer att leda till går inte att säga idag och det går därför inte heller att säga om det kommer att vara kommunal drift eller entreprenad eller någon annan form när väl upphandlingsarbetet inklusive ett gediget upphandlingsunderlag är klart. Det är inte heller så att vi från den borgerliga majoriteten förespråkar den ena eller andra driftformen för olika bibliotek – arbetet med upphandlingsunderlag och en dialog med olika aktörer ska leda fram till bästa möjliga kvalitet i verksamheten. Vinst har inte varit i centrum hittills utan det vi vill utveckla är mål och uppföljning kring kvalitet.

    Exemplet med intraprenad i Umeå låter spännande. Mejla gärna mer information, t ex beslutsunderlag, bakgrund, nämndbeslut m.m. till dels anna.hornsten@nacka.se och dels karin.westling@nacka.se

    Vänliga hälsningar,
    Tobias

    ……………………
    Tobias Nässén
    Ordförande i kulturnämnden, Nacka kommun

  4. KVALITET,
    vad menar Tobias Nässén och hans kamrater med det ordet?

    Kanske detta.
    1, Antalet utlån
    2, Öppettimmar
    3, Antalet besökare

    Det är, som bekant,så politikerna i Nacka (och på en del andra ställen)vill ”mäta kvaliteten” på biblioteken.

    Att lånen blir många och att det vimlar av människor under många timmar på folkbiblioteken är naturligtvis inte något dåligt.
    Men är det tillräckligt?
    Och VEM ska bäst och billigast göra jobbet?

    OBS: För att uppfylla dessa 3 mål behövs det nämligen inte anställas en enda person på biblioteket med bibliotekariekompetens! (Se mitt inlägg ovan om vad som inte kan mätas lika lätt som Nackapolitikernas 3 mätbara bibliotekverksamhetsmål.)

    Det finns andra yrkesgrupper än bibliotekarier -utan akademiska examina – som enkelt kan få höga besöks- och utlåningssiffror genom att köpa in och låna ut de mest populära och ”efterfrågade” böckerna, filmerna, spelen osv.
    Det är inte svårt alls att med generösa öppettider få måmga låntagare till media inom populära genrer som astrologi,pornografi, kvacksalveri för att inte tala om kändismemoarer, pristagarböcker (särskilt Nobelprisbtagaröcker)samt lättlästa deckare, skräck,BOATS och sensationsskildringar.

    Men Tobias,
    till vad nytta?
    Folkbildning? `Nej.
    Kulturspridning? Nej.
    Höjd livskvalitet för individen? Det tror jag inte.

  5. Snälla!
    Kan inte någon modig bibliotekarie i Stockholms län
    berätta här – eller någon annanstans där jag kan ta del av tankarna och åsikterna – vad du hoppas på nu/oroar dig för nu
    när det gäller framtiden för biblioteken och medborgarna i Nacka.

    För det som ska hända på biblioteken i Nacka kommer förvisso att verka som inspiration (eller tvärtom) för Sveriges många andra politiska nämnder med ansvar för kultur/information.

Kommentarer inaktiverade.