BiblioBuster

Läser hos Sheila Webber att en ny nordisk tidskrift för information literacy i högre utbildning är på g, NORIL. Den blir säkert mycket intressant, inte minst därför att Ola Pilerot sitter i redaktionen.

Min invändning ligger i den ständiga uppdelningen av biblioteksvärlden i bibliotekstyper. Forsknings- och skol/gymnasiebibliotek har många gemensamma frågor/problem som med fördel kan diskuteras tillsammans. Inte minst när det gäller undervisning och informationskompetens. Därför är det tråkigt att en nordisk tidskrift på området informationskompetens bara riktar sig till forskningsbiblioteken. Det gör det t ex ännu svårare att få till en röd tråd i det livslånga lärandet.

Vad jag vet finns inget forum för duktiga nordiska skolbibliotekarier att publicera sig när när det handlar om bl a informationskompetensutveckling. Någon annan som vet? InfoTrend måste fortfarande upp till bevis…

Jag deltog i LILAC-konferensen för tre år sedan (den första) och kan verkligen rekommendera den för alla som är brett eller djupt intresserade av informationskompetens. Inte minst för den roliga efterfesten. Jag läser att Sheila Webber i år deltar med workshop. LILAC 2008 äger rum i mars i Liverpool.

Känner man inte för att resa över Nordsjön, kan man istället delta i Gör det skillnad? Effekter av undervisning i informationskompetens - går de att mäta? den 3 mars i Stockholm.

Enligt en undersökning i Storbritannien uppskattar en stor andel av lärarna att ca 25 procent av de arbeten som elever lämnar in har inslag av plagiering från nätet. Noteras kan också att en ganska stor andel av lärarna inte hade uppfattat plagiering som ett problem. Hur ser det ut i svenska skolor? Läs mer på Information Literacy Weblog.

Jag hade för mig att jag läst ett fint citat av Ernst Kirchsteiger om katter, men mindes inte vad eller var. (Ja, karln har ett roligt sätt att uttrycka sig.) Jag hittade citatet ganska snabbt, men det verkar väldigt svårt att hitta ursprungskällan till nedtecknandet av citatet. Vem skrev upp det först och när? Svara gärna den som vet. Vet ni vilket avsnitt av Sommartorpet det var så blir det pluspoäng

Hursomhelst, här är citatet (hämtat här):

När en katt ligger och sover i ett rum finns det inte mycket mer för en inredare att göra där.

Jag hoppas i hemlighet att två katter ska täcka bristerna, när man inte orkar städa och hålla så bra ordning hemma.

Den nya sajten Gymnasiekvalitet.se har kanske inte undgått så många skolintresserade. Svenskt Näringsliv har arbetat fram sajten därför att:

Svenskt Näringsliv har [...] ett starkt intresse av att stimulera genomtänkta utbildningsval. Höga kunskapsambitioner är av avgörande betydelse för Sveriges framtida välstånd i en tid av allt tuffare internationellt konkurrens.

Allt som kan hjälpa unga att välja utbildning och skola som passar dem är lovvärt, tycker jag. Men vad är det då som utmärker kvalitet på den nya sajten? Dels har man tagit fram uppgifter från den statistik som skolorna årligen rapporterar till Skolverket (SCB), dels har man skickat ut egna enkäter till skolornas rektorer. Exakt vilka data som hämtas varifrån anges inte tydligt.

Exempel på kriterier som gäller för kvalitet är resultat i nationella prov, andel högskolebehöriga bland förra årets elever, andel som fullföljer utbildningen, andel med utökat eller reducerat program, utbildningsnivån bland lärarna, skolans kostnad för utbildningen, antal lärare per 100 elever.

Det är svårt att samla in jämförbara siffror för landets alla gymnasieskolor, självklart. Särskilt om de samlas in via enkäter. Ändå tycker jag det känns tråkigt att man inte har breddat definitionen på kvalitet. Betygssiffror är inte svåra att få fram och är förmodligen intressanta för blivande gymnasieelever att känna till. Men annat som kanske betyder mer i vardagen kan vara trivsel, åtgärder mot mobbning, tillgång till skolsköterska, tillgång till bibliotek, och storlek (på skola och på klasser). 

Jag antar att man som elev gärna vill gå i en skola där man ser att många lyckas bra. Man kan på den nya sajten jämföra fyra skolor åt gången. Jag valde att jämföra skolor i Stockholmsområdet som hamnade högt upp på den alfabetiska listan: Blackebergs gymnasium, Bildningscentrum Jan Fridegård, Bromma gymnasieum och Brännkyrka gymnasium. I de tabeller som redovisas visas en röd plupp vid uppgifter, om de ligger under riksgenomsnittet. Bra siffror över snittet ger motsvarande grön plupp. I min undersökning fick Blackeberg mest gröna pluppar och Bromma mest röda. Undrar vilken skola en elev skulle välja? (retorisk fråga)

Enligt en undersökning som gjordes av Stockholms gymnasieskolor 2004/05 framgår att eleverna på Blackebergs gymnasium är mycket mer nöjda med sin skola än de på Bromma gymnasium. Så det finns onekligen ett samband mellan bra skolresultat i form av betyg och liknande, och nöjdhet. Enligt samma undersökning (s. 3 är de kvalitetsfaktorer som elever värderar högst: att betyg och omdömen är rättvisa, att lärarna har bra ämneskunskaper och att eleverna får arbeta med sådant som är roligt och intressant.

Om jag skulle vara i den lyckliga positionen att välja skola till mitt barn, vet jag vad jag själv skulle titta på i första hand: Verkar det vara en lugn och trygg skola? Vilka pedagogiska principer gäller, dvs kunskapssyn/arbetssätt? Finns det ett skolbibliotek? Kan jag hitta bra svar på dessa frågor så är det för mig en bra skola.

De elever som ingick i den omtalade undersökningen sätter sådana kvalitetskriterier som jag själv skulle värdera högt, i botten. Det minst viktiga för eleverna är att få lära sig att själva söka kunskap, att reflektera över sitt eget lärande och vad kunskaperna ska användas till, och att utveckla en förmåga att ta personligt ansvar för sina studier. Kanske har eleverna dåliga erfarenheter av hur detta har gått till på deras skolor.

Kanske är det bara jag som är ett biblioteks-UFO, som tycker att informationskompetens är något värt att satsa på. Ibland känns det så.

Igår fick jag helt oförtjänt blommor av Axiell. Samtidigt fick jag förmånen att lyssna till Annika Lantz- Andersson, den forskare som har utfört en hel del av forskningen som ligger bakom rapporten Textflytt och sökslump. Har du möjlighet att lyssna till henne - gör det! Hon talar imorgon (13:e) i Hässleholm.

Annika L-A fördjupade en del av resultaten från Textflytt och sökslump, som nödvändigheten av struktur kring barns informationssökande och behovet av en pedagog som samtalspartner och handledare. Men tänk ändå - trots all textkopiering och olika underliga strategier som barnen använder sig av i sina försök att skapa mening i det undersökande arbetssättet, så händer det rätt ofta att de lär sig något! Det är ganska fantastiskt. Vad skulle barnen lära sig om de pedagogiska strukturerna faktiskt fungerade ordentligt? Tanken svindlar.

Apropå pedagogers närvaro, i Charlottenberg protesterar elevrådet mot att deras skolbibliotekarie dras in av besparingsskäl, skriver NWT.se. (Nya Wermlands-Tidningen)

- Många kommer hit för att söka information på Internet, säger Stina Björneby, sekreterare i elevrådet.
- Marit visar oss bra hemsidor att söka på. Eller i vilka böcker vi kan hitta fakta.
Det kan ju aldrig löna sig att spara på oss barn i det långa loppet. I slutändan är det nog en besparing att behålla skolbibliotekarien, skriver elevrådet.

Det är så man blir rörd till tårar…! Hur många elever har ryckt ut med namninsamlingar när deras skolbibliotekarie tagits bort eller fått neddragning i tjänsten? Jag har inte hört talas om någon. Det här måste vara en superskolbibliotekarie eller bara väldigt kloka elever. All heder till dem!

I veckan har jag läst ut två litterära verk av helt skilda slag. Det ena var E-learning Nordic 2006 : effekterna av IT i undervisningen, utgiven bl a av Myndigheten för Skolutveckling. Tro det eller ej - spännande läsning!

Skriften är visserligen inte ny, men den var ny för mig. E-learning Nordic var lite deprimerande och på samma gång uppfriskande att läsa. Den redovisar resultatet av en nordisk undersökning av hur effekterna av IT upplevs i skolan.

Spännande upptäckter som att skrivna måldokument samt fortbildning av lärare inte har någon effekt alls på hur IT används i skolan avslöjas. Det är alltså ingen skillnad i användning av IT mellan skolor som har upprättat måldokument och som har skickat lärare på fortbildning, jämfört med skolor som INTE har gjort det. Intressant! Och fortfarande upplevs det största hindret för att utveckla IT i pedagogiken vara bristen på datorer. På nästan hälften av skolorna i studien går det 10 barn på varje dator. Anmärkningsvärt!

Jag kan inte hjälpa att det är väldigt frestande att byta ut ordet IT mot ordet skolbibliotek när man läser studien. Jag tror nämligen att väldigt mycket som gäller för utvecklingen av IT som ett pedagogiskt verktyg också kan tillämpas på skolbiblioteket som ett pedagogiskt verktyg. Man satsar på vissa håll, skriver dokument och fortbildar, men i slutändan lämnar det lika mycket avtryck som fotspår i strandkanten. Och det viktigaste lär sig barnen ändå hemma på fritiden. Ridå. Vad är det för demokrati?

Vet vi vad vi vill med tekniken i skolan? Vad ska barnen uppnå för kunskaper med hjälp av IT och/eller skolbibliotek? Det enda man kan vara överens om är kanske att skolan har en lång väg att gå.