Pinsamma böcker

Läser (återigen) på Den sköna bloggen om böcker som heter så att man inte vågar fråga efter dem. Då är det ju bra att det finns andra sätt att hitta böcker, än att fråga efter dem, eller hur? Som till exempel att titta i våra svårtillgängliga kataloger, eller kolla hyllorna. Dessa titlar hittar sina läsare, så mycket är säkert. Men det är inte detsamma som att de lånas. Istället återfinns böckerna undansmugglade i soffor, fel hyllor, bakom saker eller lite varsomhelst.

Kanske skulle biblioteken sälja otransparenta omslag till böcker som folk inte villl skylta med offentligt? Det är nog inte främst sex som är känsligt egentligen, utan sjukdomar, privatekonomi eller varför inte en och annan skönlitterär bok av ”tvivelaktig Ålandshavkvalitet”. Tacka den tekniska utvecklingen för RFID, då man slipper slänga upp böckerna en och en – så att alla kan se – på en biblioteksdisk. Hoppas alla små bibliotek får tillgång till den tekniken snart. Det är just på de små orterna som personlig information är som pinsammast!

Själv har jag varit några dagar på semester i Baltikum. Trevligt! Har inte läst en rad utöver turistbroschyrer.

Advertisements