Söndagsrutinen

Det blir inte söndag utan Godmorgon Världen, morgontidningen och en kopp kaffe vid frukostbordet. En extra sporre att kliva ur sängen denna sista semesterdag är Karin Alvtegens följetong, synd bara att varje episod är så kort.

Jag konstaterar att fler efterlyser den unga arbetarlitteraturen, den som berättar om en uppväxt i social misär idag, och som jag skrev om tidigare. Lina Kalmtegs artikel om supande fäder tar upp temat. Och så ett porträtt av Nina Björk, som tycker det är svårt att leva som hon lär. Är det inte så för alla egentligen? Hur många av oss är precis exakt sådär som vi VILL vara?

En artikel om folkbildning som inte med ett ord nämner folkbibliotekens betydelse för den fria bildningen är skriven av Erik Löfvendahl. Bildningens oberoende ställning gentemot produktion och konsumtion lyfts fram, vilket kanske inte sker så ofta nuförtiden, när nyttoaspekter (där ekonomiska mål alltid prioriteras) ska läggas på alla typer av (kultur)verksamheter. Är det som Löfvendahl skriver? Att

antiintellektualism och […] vikande folkbildningsanspråk […] är […] karakteristiskt för det kapitalistiska och materialistiska samhälle vi har idag.

Jag funderar över den kommunala nivån – är det så att i kommuner där småföretagandet står i centrum politiskt, där saknas också helt intresse för kulturpolitiska frågor? Bildning reduceras till endast utbildning, som har till uppgift att förse marknaden med nya entreprenörer och inte med samhällsmedborgare som kan ställa kritiska frågor, analysera politiska samband och diskutera etiska frågor. Vad har bildningsförbunden och folkbiblioteken för utrymme i sådana kommuner? Återigen – som många redan har sagt – vi lider brist på kultur- och bibliotekspolitik i Sverige.

Dagens artiklar ligger inte på nätet ännu.

Och regnar gör det fortfarande.

Update: Nu finns några av artiklarna på webben.

Annonser

4 thoughts on “Söndagsrutinen

  1. Vad roligt att läsa din nya blogg, Anna-Stina, och få ta del av dina reflektioner. Hur skapar man en folkbildning och en kulturpolitik för 2000-talet? Man undrar ju lite hur högt i kurs den fria bildningen egentligen står. Paradoxalt, för med Internet så borde ju den fria bildningen ha en lysande framtid, och folkbibliotekens verksamhet vara superintressant att diskutera som stödfunktion när människor söker information på egen hand och all problematik kring det. Men det är besvärande tyst, till och med inom biblioteskvärlden kring den här frågan.

  2. Kul att du hittat hit, Marcus! Just nu känns det svårare än någonsin att hävda bildningens och kulturens egenvärde, bortkopplat från nyttoaspekter av alla slag. Eller – man kanske är gammaldags om man tänker som jag? Fast jag tror inte det.

Kommentarer inaktiverade.