Funderingar över folkbiblioteksstatistiken

Statistik är alltid svårt. Hur man än vrider och vänder blir verkligheten alltid lite skev, sedd genom statistikens generaliserande glasögon.

För undefär en månad sedan kom Kulturrådets statistik över lite allt möjligt som gäller de svenska folkbiblioteken 2006. Det är svårt med statistik, som sagt. Hur väljer man vad som ska undersökas och hur det ska presenteras? Frågan aktualiseras när jag läser igenom den tryckta publikationen. Vissa siffror blir jag lite mer brydd över än andra. Jag ska ge några exempel, kanske är det någon annan som också funderat över detta?

På svenska folkbibliotek finns 2 900 databaser, läser jag. Oj, visste inte ens att det existerade så många i världen. Men det gör det säkert. Fast, de finns nog inte på de svenska folkbiblioteken i så fall. Det statistiken visar är summan av det antal databaser som varje bibliotek angivit i sin statistikrapport. Det verkar helt rimligt tycker jag att det på varje folkbibliotek i runt 290 kommuner finns ca 10 databaser, som ju snittet blir. MEN det är ju samma 10 databaser på alla bibliotek, i alla fall ungefär samma. Men just vilka databaserna är har man ju inte frågat efter i enkäten. För att undvika att någon tror att det finns 2 900 databaser, så skulle man kunna presentera siffran delat med antal bibliotek, dvs att det finns i snitt 10 databaser/bibliotek.

I den tryckta rapporten presenteras antal timmar som biblioteken har öppet i varje kommun, men bara som genomsnittligt antal öppettimmar. Det betyder att öppettiderna för huvudbibliotek och filialer i varje kommun slås ihop för att sedan delas med antal bibliotek. De kommuner som har många filialer får ett lågt värde på genomsnittsöppettiden, eftersom filialer ofta har kortare öppettider. Det känns snett på något vis. Med flera bibliotek i kommunen borde siffran för öppettider vara hög! Ett sätt att bättre visa invånarnas tillgång till bibliotekslokalerna kan vara att summera antalet öppettimmar i kommunen totalt, för att sedan dela det med antal invånare.

I en av de tabeller [pdf] som endast publiceras på kulturrådets webbplats kan man se antalet timmar som varje huvudbibliotek har öppet, och om de har söndagsöppet. Siffrorna gäller för en ”normal vecka under vinterhalvåret”. Häromdagen skrev Folkbladet i Norrköping om att Norrköpings stadsbibliotek ligger trea på den listan. Nu undrar jag lite över hur man skulle kunna bära sig åt för att fånga in de bibliotek som även har öppet under ”riktiga” röda helger, som jag har hört att t ex Sandvikens folkbibliotek har. Sandviken tar annars ingen topplacering, men inräknat alla jul-, nyårs och påskhelger så är det ett mycket tillgängligt bibliotek! Det tål att tänka på.

Sedan undrar jag när och hur man ska hitta ett sätt att relatera folk- och skolbiblioteksstatistiken till varandra. I en kommun med många bra skolbibliotek behöver inte folkbiblioteket satsa lika mycket resurser på skolåldrarna som i andra kommuner. Därför ser medie- och anslagsdelen för barn dålig ut i statistiken för en sådan kommun. Fast den egentligen är bra.

Statistik är roligt, men knepigt. Finns det fler förslag på hur den kan göras bättre?