Jag lever med en Tintinfantast och läste själv seriealbumen om den unga journalistpojken redan innan jag kunde alfabetet. 
Nu kanske Tintin ska bannlysas på biblioteken, läser jag. Albumet Tintin i Kongo ger en stereotyp och rasistisk bild av människor med afrikanskt ursprung. Och det kan man verkligen hålla med om, boken är ett skolexempel på fördomar och imperialistfasoner. Men, är det genom att bannlysa böcker som vi för ett samtal om rasism i vårt samhälle, undrar jag.
Som nämns i den Expressenartikel jag läst, finns t ex en viss tyskösterrikisk despot representerad på de flesta svenska bibliotek. Som ett historiskt dokument. Det vore tråkigt om de svenska biblioteken skulle censureras, som i USA. Jag tror på ett öppet samtal. Därför tycker jag att Tintin i Kongo ska få finnas på svenska bibliotek. Men jag tycker inte att det ska vara det första seriealbum som möter den 10-12-årige läsaren i serietråget. Som bibliotekarie ingår det i jobbet att sätta ihop rätt bok med rätt person och det är vi ofta ganska duktiga på, tycker jag. Vi har en funktion att fylla med de knepiga böckerna som ska få finnas, men som kanske inte är den läsning vi i första hand rekommenderar till alla.
Det finns mycket som jag inte tycker om bland bibliotekshyllorna, både sexism och rasism. Men vi kan inte plocka bort allt vi inte råkar gilla. Det funkar inte så. Även om man kan förstå argumenten. Jag tycker att bokhandelskedjan i England gör helt rätt.
BiblioBuster 
Det går ju inte att hålla på så. Precis som du skriver blir det väldigt svårt med gränsdragningarna.
Vi plockade faktiskt bort Vingklippt ängel från vår hylla ett tag. En lärare menade att hennes elever blev ”inspirerade” av den och skar sig etc. Jag var emot det hela tiden och nu har vi tagit fram den igen. Censur är inte rätt väg.
Jag har också hört sådana önskemål om just Vingklippt ängel. Men i så fall finns det så mycket vi måste skydda ungdomarna från, att vi måste sätta dem i bur…
Bra skrivet, håller helt med dig.
Men du, tycker du verkligen att man kan jämföra litteratur som riktar sig till barn och litteratur som riktar sig till vuxna på samma sätt? Vuxna människor har ofta en bredare grund att stå på, fler informationskanaler, för initierade diskussioner med andra vuxna, lyssnar på politiska samtal osv. Alltså lättare för (en del) vuxna att sortera och värdera informationen än det är för barn.
Men i övrigt förstår jag din poäng även om jag inte håller med dig i allt.
Jag håller absolut med dig Jens, om att barn och vuxna har olika förutsättningar att bedöma budskap av olika slag. Just därför tycker jag inte att Tintin i Kongo ska stå i barnens serietråg på biblioteken. Och kanske inte på barnavdelningen i bokhandeln.
Jag har inget färdigt förslag till var den här typen av böcker ska kunna placeras bäst, men kanske inte heller i ett låst skåp. Man ska kunna ta del av materialet för att bilda sig en uppfattning om det och kunna diskutera det.
Va?! Finns det ett afrosvenskt riksförbund? Varför?
Det har funnits isolerade civilisationer som, ur vårt perspektiv, haft en lägre kunskapsnivå. Sådana måste man få framställa, oavsett hudfärg.
Skulle jag som europé uppröras över att en antik grek utbrast ”jorden är platt”?
—
Barn blir väl ändå inte rasister av att läsa om Tintin i Kongo.
Ping: The times are a-changing – och våra värderingar också « BiblioBuster