Facebook – igen

Kanske har det skrivits lite för mycket om Facebook på sistone. Läste ett intressant inlägg på Deepedition som sammanfattar det hela ganska bra. När något blir populärt finns det också de som tar avstånd, Deepedition har definierat det som att man kan bli ”för fin” för Facebook. Men jag vet själv hur det är. När alla läser Da Vincikoden vill man själv vara den enda som inte gör det.

Lina Kalmteg skriver i Svenskan om att Facebooks popularitet i Sverige har att göra med att vi är så osociala. Det är lättare att ha kontakt på distans. Fast jag tycker inte att det stämmer riktigt. För de man lägger till som vänner i Facebook är ju personer man träffat och ofta är vän mer irl, så att säga. Nätkontakten blir en förlängning av en kontakt som redan är, i alla fall till viss del, etablerad. Eller är det bara jag som tänker så? Jag tror faktiskt inte det. För mig är Facebook ingen stor grej, snarare en rolig grej. Jag håller fortfarande på med att utforska hur jag kan använda communityt professionellt på bästa sätt.

När jag ändå är igång, missa inte det här.

Annonser

2 thoughts on “Facebook – igen

Kommentarer inaktiverade.