Post bokmässe-stress

Nä, inte är jag särskilt stressad, men det verkar som om det ingår i just den här årstiden att man ska dra på sig förkylningsbaciller så fort man vistas utanför hemmets trygga vrå. Det är inte bara jag som snorar.

Läste i SvD att det saknades grus i maskineriet på mässan i år. Med andra ord skulle det ha varit kul om någon som inte gillar böcker hade fått träda fram på en av scenerna och presentera sin ståndpunkt, skriver Kaj Schueler.

Eller hur. Precis som om jag skulle vara välkommen att demonstrera mitt ointresse för vintersport under en hockeymatch. Om man inte är en supporter har man väl inte där att göra. Det gäller även bokmässan, tycker jag. Någon gång kan nog vi som gillar böcker och bibliotek ha rätten att riktigt grotta in oss, och stunta i alla de där vi tänker så mycket på annars. D v s dem som vi till varje pris måste försöka få att läsa och/eller komma till biblioteket. Vi blir lite ego under fyra dagar helt enkelt. Inte mer med det.

Bokhora skrev mässblogg. Jag lyckades bara fånga en av Bokhororna – när hon hastade förbi vår monter så prackade jag på henne ett bokmärke. Såhär skriver Bokhora om mässan retrospektivt idag:

Bäst : att det kändes så rätt med vår MISSION om läsning! Ibland är läsning bara lyx för mig, det känns helt onödigt. Man ligger på soffan och latar sig med en bok när man kunde rädda världen med något riktigt och viktigt. Nu efter mässan; nej, läsning är superviktigt på så många sätt! Jag är väldigt glad att jag fick den peppen. Boksamtal, böcker som tröst och ledare, att bli verbal, få kontakt med andra, känna igen sig, oh. Jag älskar ju läsning! Och det måste spridas!

Annonser