Lyckad – misslyckad?

Jag har blivit uppmanad – utmanad? – av Papa Magnus, Linköpingsbibliotekarien känd från tv. Följande ska jag försöka ge svar på och det kommer inte att bli lätt:

Vad jag lyckats med: I dagsläget befinner jag mig i en ganska extrem situation i och med att jag för tre veckor sedan (imorgon) överlevde att en hjärntumör operades bort ur mitt huve. Så det har jag ju faktiskt lyckats med på något vis. Jag har också lyckats få ett bra jobb som jag trivs med, vilket har varit ett mål. Samt sluta något slags fred med mig själv efter 20-årsålderns alla osäkerheter och nojor. Jag har gått en lång, lång väg när det gäller att växa upp, och när jag ser tillbaka har jag utvecklats mycket och lärt mig mycket.

Vad jag misslyckats med: Ja, här kan det ju lätt bli både pinsamt och jobbigt. Mina största misslyckanden skulle jag nog inte välja att presentera så lättvindigt. Jag misslyckades med att komma in på bibliotekarieutbildningen i Uppsala första året den gavs. (Men som tur var kom jag ju in i Borås.) Det mesta som jag verkligen har velat och försökt mig på har jag faktiskt lyckats med. Det låter skrytsamt, jag vet, men jag tror det har med inställningen att göra. Misslyckanden kan bli lyckade, beroende på hur man ser det. Eller så glömmer man helt enkelt det som inte gick bra. Eller så försöker man inte med sånt man inte tror man ska klara av.

Vad jag låtsas: Jag låtsades att jag aldrig kunde bli sjuk. Se bara hur det gick. Jag låtsas att jag är hyfsad på att spela gitarr. Gick ett antal år och spelade på musikskolan, men typiskt nog är pojkvännen bättre på detta än jag, trots noll tagna lektioner. Jag tror också att jag låtsas att jag fortfarande är ganska ung, alla spår av ålder – som gråa hår – måste utplånas. (Efter 35 är man väl medelålders?)

Detta var ju lite jobbigt, men stafettpinnen måste gå vidare. Jag skickar den till Ka, Malin C. och Lina.

9 thoughts on “Lyckad – misslyckad?

  1. Hugga, vad svårt! Nu har jag svarat, men det var allt annat än lätt. Kanske skulle jag har varit frejdigare och svarat saker som ”misslyckats med att sluta feströka” osv., men kändes för fegt efter sitt fina inlägg.

  2. Nu har jag svarat samt skickat vidare pinnen. Det är ju lite speciellt det här med bloggar. Från det stora till det lilla… Då och då får man vara personlig och det är viktigt. Våra erfarenheter finns ju så mycket i hur vi levt…
    Skönt att höra att du är okej Bibliobuster!… Tillbaka på banan!

  3. Hej Anna-Stina! Skönt höra att du mår bra. Det lät ju jättehemskt med tumören. Jag tycker du verkar lyckas med allt – ständig inspirationskälla för slarvers som jag. Ha det bra och ta hand om dig!

  4. Jag har lite svårt att tro att du är en slarver Marcus! Det är nog lika sant som att jag lyckas med allt. 😉 Ha det bra!

Kommentarer inaktiverade.