Läst : biografi över en journalist

Jag roas av att läsa biografier, mer och mer på senare år. Om de är välskrivna, vill säga. På nyårsafton ägnade jag mig åt att läsa ut Annette Kullenbergs biografi över Marianne Höök. Av det jag hade hört och sett om boken tänkte jag att den skulle kunna vara intressant.

Vem Marianne Höök var hade jag ingen aning om innan jag läste boken. Hon dog ett par år innan jag föddes och jag har inte träffat på hennes texter i något sammanhang. Men personligheter som tycks sammansatta och svårbegripliga har ju ofta en dragningskaft i sig.

Redan tidigt i biografin klarläggs det att Marianne Höök var en mycket olycklig person som aldrig någonsin kom en annan människa riktigt nära. Hon var också högt begåvad och hade stora sociala talanger. Hennes ursprung var tragiskt och något hon behöll som en hemlighet under hela  sitt liv.

Annette Kullenbergs intervjuer med personer som kände Marianne Höök är intressanta att läsa. I alla fall fram till mitten av boken. Då börjar det kännas repetitivt. Det var ju faktiskt så att ingen egentligen kände personen ifråga på djupet och bilden av henne kan alltså aldrig fördjupas, trots mängden intervjuade personer. I slutänden känns det som om Annette Kullenberg för sin egen skull, som väninnan som upptäcker att hon aldrig kände sin vän, måste driva detta projekt till ett slut. Att lösa gåtan  Marianne Höök. Men gåtan kan inte lösas eftersom personen i sig har de sista ledtrådar som krävs.

En engagerande biografi, men kanske skulle några intervjuer ha strukits och stoffet eventuellt kunnat omdisponeras.