Kulturkrock

Sitter en stund på eftermiddagen och följer Disruptive Media på distans via datorn, efter att ha följt kommentarerna om eventet på Twitter. Lyssnar/tittar på en presentation av Stardoll av en person från företaget som äger sajten. Det som slår mig är den så helt annorlunda approachen till barn som konsumenter som finns här, gentemot hur vi brukar resonera kring barn i biblioteksvärlden (och skolvärlden). Såhär beskrivs föredraget:

Varumärkesbyggande mot digitala innevånare Hur når man och bygger effektivt varumärke mot dagens unga sofistikerade internetgeneration? Mattias Miksche från Stardoll berättar om deras banbrytande sätt att samarbeta med internationella varumärken och få ut deras budskap mot Stardolls medlemmar på sådana sätt att medlemmarna själva står som ambassadörer och spridare av positiva varumärkesbudskap.

Är inte detta att marknadsföra direkt gentemot barn och även använda barn för ytterligare spridning av reklam till andra barn? Viral marknadsföring mot barn kan väl inte vara mer laglig än tv-reklam? (Nu kollade jag upp det. Det är bara tv-reklam riktad till barn under 12 år som är olaglig i Sverige.)

Jag vill gärna tro att vi på biblioteken ser som vårt syfte att stärka barn genom att använda oss av sociala medier (det är vad vi borde göra iaf). Därför blir kontrasten för mig så tydlig när jag lyssnar på samhällsintressen som vill använda dessa verktyg gentemot barn för att tjäna pengar på dem.

3 thoughts on “Kulturkrock

  1. Menar inte peka finger, men det är lite utmärkande för den här debatten att man först tycker och sedan kollar😉

    Givetvis är det skillnad mellan ett kommersiellt företag och ett bibliotek när det gäller hur man hanterar vissa frågor. Men det ena behöver inte nödvändigtvis vara så mycket bättre eller sämre än det andra.

    Min uppfattning av Stardoll är att de är de verkligen tar etiken på allvar och månar om sina kunder, trots att de är potentiellt lättlurade barn (med ännu mer lättlurade föräldrar kanske). Ännu mer så om du jämför med till exempel godisbutiker och vissa leksakstillverkare.

    Bara det faktum att det finns en affärsmodell i botten behöver ju inte göra dem självklart onda – utan man får försöka titta lite djupare på varje aktör. Vad de faktiskt gör, hur, och vilka effekter det får. Känner flera föräldrar med barn som är stardolls, som har satt sig in i deras regelverk – och de tokgillar det.

    (Disclaimer: jag känner några personer på Stardoll, men jag är inte på något sätt inblandad i företaget)

  2. Jag var själv en stor fan av Barbie och liknande leksaker i min barndom, och anser mig inte ha blivit förstörd av det.🙂 Det som jag reagerade över när jag såg/hörde föreläsningen var just kulturkrocken mellan företagsvärlden och kulturvärlden. Kanske hade föreläsaren också uttryckt sig lite annorlunda om han vetat att han hade en annan typ av publik utanför näringslivsvärlden, via nätutsändningen.

    Barn kommer alltid att sprida vidare de budskap som de själva gillar, kommersiella eller ej. Och de använder leksaker och olika sajter på det sätt som de själva tycker är roligast och vettigast.

    Jag skulle önska att vi inom kulturvärlden hade de muskler för utveckling och marknadsföring som t ex Stardoll har. Vi skulle behöva bra barnsajter som är till just för barnens skull, för deras utveckling och lärande.

  3. Jag är med dig. Om du tror det finns ett bra sätt att göra en koppling så tror jag inte att Mattias är omöjlig att snacka med. De söker ju hela tiden utveckla och förbättra. Däremot tror jag det är viktigt för en sajt som Stardoll att det får fortsätta vara 100% lek och kul.

Kommentarer inaktiverade.