Tunna skivor?

Idag har SvD slagit till med en stor artikel om stadsdelsbiblioteken i Stockholm. Det handlar om organisationen, där pengar ska satsas under kommande år men inte på personal. Idag har de flesta biblioteksanställda i Stockholm flera olika bibliotek som de ska bemanna, för att öppettiderna på biblioteken ska kunna hållas så generösa som möjligt. Många har tyckt att det är svårt att behålla en meningsfull verksamhet då personalen splittras upp på flera olika ställen. Huvuduppgiften blir just öppethållande och annan viktig verksamhet har, enligt uppgift, blivit lidande.

Själv har jag också varit med om att ha flera olika ställen att bemanna som bibliotekarie (dock inte i Stockholms kommun). Tror att det är ganska vanligt runtom i landet att då kommunbiblioteket ansvarar för filialer och skolbibliotek, så får en del av personalen mer eller mindre ”åka runt” för att hålla öppet på olika ställen olika dagar i veckan.

Min egen erfarenhet är att det är svårt att lägga själ och hjärta, kreativitet och utvecklingsinsatser på fler än ett ställe, när man bemannar flera ställen som enskild person. Det jag har sett och varit med om är att om man har två ställen, så blir det ofrivilligt så att ett av biblioteken blir det som man orkar vara riktigt engagerad i. På bibliotek nr två blir det mer att sköta ruljansen. Har man ett tredje ställe så blir det enbart ruljans. Ur detta perspektiv har jag tyckt att det bästa förstås är om man kan få arbeta på ett ställe, men om det krävs kanske på två. Det handlar också om vad som prioriteras i organisationen, verksamheten formas förstås utifrån det.

Tillgänglighet i form av öppethållande på de fysiska biblioteken verkar ligga i tiden. Det diskuteras som bekant mycket om personallösa öppna bibliotek idag (Veberöd). Man har värderat rummets funktion före personalens funktion. En viktig fråga i sammanhanget tycker jag är hur man ska göra personalens kompetens tillgänglig, om det nu är så att man satsar på bibliotek utan fysisk personal vissa tider. Kan vi använda tekniska hjälpmedel för att skapa tillgång till kompetensen, synkront och asynkront? Man kan inte vara på flera ställen samtidigt – fysiskt – men det kan man virtuellt. Exempel jag tänker på är förstås Fråga en bibliotekarie via chatt-funktioner, stationer där man kan få skräddarsydda boktips (maskinellt genererade), telefonhjälp etc. En annan viktig fråga är: för vilka är biblioteket tillgängligt utan fysisk personal, är det verkligen för alla?

PS. Det handlar inte om en förändrad yrkesroll, utan om förändrade arbetsförhållanden.

3 thoughts on “Tunna skivor?

  1. Jag har just retat mig på att det inte går att hitta denna artikel på SvD än. Imorgon kanske. Hoppas artikeln får många att börja fundera. Vad ska vi ha biblioteken till?

  2. Håller med dig om att det är svårt att engagera sig på flera olika arbetsplatser. Har funderat mycket runt det i och med att vi öppnar ett till bibliotek i Sundbyberg och kommit fram till att det är bäst att ha sin yttre tjänst på ett bibliotek. Ur ett brukarperspektiv är det ju definitivt bäst att möta så få som möjligt, särskilt på ett mindre bibliotek. Synd att artikeln inte tryckte mer på konsekvensen för brukarna. Många går till de mindre biblioteken just för att få personlig service.

  3. Jag kan förstå att det ibland inte finns annat val än att låta personalen bemanna på flera ställen. Men frågan är också hur tunt man kan sträcka ut personalen utan att kvalitén blir lidande. Att satsa på nya bibliotek om det inte finns personal, det kanske inte alltid är så välgenomtänkt.

    Det låter som om ni har tänkt över detta i Sundbyberg, Margareta. Låter klokt!

Kommentarer inaktiverade.