Kallast i Sverige? Att samla samtal på bibliotek

Den mest lästa frågan i Fråga bibliotekets svarsbank just nu är: Vilken är den kallaste temperatur som uppmätts i Sverige och när och vart mättes den? Förmodligen en spegling av vad som är mest intressant för svenskarna i dessa dagar. Svaret på frågan kommer från en bibliotekarie vid ett svenskt bibliotek och är skrivet någon gång i höstas. Är det av någon betydelse att just en bibliotekarie har svarat? Spelar det någon roll om det är biblioteken som bidrar med kunskap när människor vill veta?

Sådana frågor diskuterar David Lankes, lärare vid Syracuse University och en av dem som har de tydligaste visionerna av vad bibliotek 2.0 egentligen innebär, i en artikel som är runt två år gammal men fortfarande aktuell: Virtual Reference to Participatory Librarianship: Expanding the Conversation [pdf]. I USA finns forskning om virtuellt referensarbete, vilket inte finns i Sverige om man undantar en och annan magisteruppsats. Är ämnet uttömt, frågar sig Lankes och menar i samma stund att det är det inte.

Vi har ännu inte lyckats hitta system för hur referensarbetets en-till-en-situation blir en-till-många eller många-till-många-situationer. Hur sprider vi den kunskap som genereras i ett (virtuellt) ”referenssamtal”? Hur bygger vi informationssystem där både bibliotekariers kunskap (tillförlitlig i allmänhetens ögon) existerar sida vid sida med den personliga kunskapen (autentisk kunskap om ett livstillstånd t ex)? Hur sparar vi den kunskapen och hur sprider vi den?

Biblioteket som samtal och deltagande ”librarianship” har jag pratat/skrivit om tidigare i denna presentation. David Lankes tankar handlar om att bibliotekets uppgift är att berika, fånga, lagra och sprida samtal i sitt närområde. I artikeln ovan nämner han som exempel att svar som bibliotekarier givit på frågor bör indexeras och infogas i bibliotekens informationssystem. När man söker på ett ämne i bibliotekets katalog, ska man lika gärna kunna få upp en fråga och ett svar, som en tidskriftsartikel eller en bok.

Vi är inte riktigt där ännu i biblioteksvärlden. Ett första steg måste vara att uppvärdera ”referensarbetet”, att se att bibliotekariens/bibliotekens unika kompetens kommer att vara av stort värde i det informationssamhälle som växer fram. Att vi kan stå för det personligt skräddarsydda och tillförlitliga när människor har behov av att både hitta och sortera ut ”rätt” information. Förmodligen kommer alla större informationsmängder att filtreras av intelligenta maskiner innan de når oss framöver. (Vi får maskinellt skräddarsydd information som passar just oss, baserad på t ex tidigare sökbeteende.) Att tro att biblioteken i det sammanhanget ska stå för kompetens när det gäller samtal, urval, filtrering, är ett politiskt ställningstagande som jag hoppas att vi som arbetar med bibliotek är beredda att göra. Tror vi att vi varken har kunskapen eller uppdraget, så är det att ge alla de biblioteksbelackare rätt som tror att biblioteken kommer att dö ut i takt med pappersboken.

Så, var skulle frågan om kallast i Sverige kunna platsa på ett folkbibliotek? Hur tillgängliggör vi kunskapen, det som alla faktiskt vill veta just nu? (Det behöver naturligtvis inte handla om temperaturer, det är bara ett exempel.) Med de osofistikerade redskap som vi har för tillfället skulle man t ex kunna exponera rss-flödet från ämneskategorin Naturvetenskap och miljö från Fråga bibliotekets svarsbank, på den sida där man exponerar andra resurser i ämnet på sitt biblioteks webbplats. (Det finns widgets för rss-exponering om man saknar de inbyggda möjligheterna.)

Men mest handlar det egentligen inte om teknik, det handlar om hur man ser på värdet av bibliotekspersonalens kompetens i samspelet med användarna och på bibliotekens bidrag till kunskapssamhället.

PS. Jag är stolt över dubbeltydigheten i inläggsrubriken.😉

4 thoughts on “Kallast i Sverige? Att samla samtal på bibliotek

  1. Pingback: Med kunskapspolitik som grund inför framtiden « BiblioBuster

  2. Pingback: Kallast i Sverige? – David Lankes om biblioteket som samtal « Det virtuella samtalet

  3. Pingback: Medskapande på bibliotek – en filosofisk fråga? « BiblioBuster

Kommentarer inaktiverade.