Om jag säger det nu, så är det sagt sedan

Förmiddagen ägnades åt ett av de Dialogmöten som KB har anordnat för att få in synpunkter inför sitt kommande nationella samordnande uppdrag på biblioteksområdet. Efter funderingar inatt, i förmiddags och på eftermiddagen då jag såg följande text (se bilden) fattade jag beslutet att berätta om mina synpunkter i ämnet, så att saker och ting har en chans att bli bättre framöver.

Såhär twittrade någon av KB:s anställda från Dialogmötet under eftermiddagen.

Det här låter så bra, men det kan inte stå oemotsagt, för det är helt enkelt inte sant. Mina erfarenheter från KB:s hantering av Expertgruppen för Fråga biblioteket är de helt motsatta. Under ungefär ett år har vi tigit och försökt göra det bästa av situationen. KB:s inställning till tjänsten och till expertgruppen har varit förödande både för tjänsten och för det interna arbetet. Men jag tror inte att det gynnar biblioteken i längden att vara tyst. (Obs, det här inlägget står jag för som enskild person, inga andra är inblandade i dess tillkomst.)

Redan för ett år sedan fanns det stora behov av förnyelse av den virtuella referenstjänsten Fråga biblioteket. Vi som sitter i Expertgruppen, personer från både folk- och forskningsbiblioteken, började skissa på ett förändringsförslag. Åren dessförinnan hade till stor del ägnats åt att försöka jämka samman de olika sektorerna i en och samma tjänst, försöka se till att bibliotekarier från forsknings- och folkbiblioteken kunde bemanna Fråga bibliotekets chatt tillsammans etc. Skapa en gemensam nationell tjänst, helt enkelt. Men när KB:s avdelning för nationell samverkan fick kännedom om Expertgruppens planer, vi ansökte bl a om utvecklingsmedel, så var det stopp. Ingenting skulle få göras med tjänsten innan den hade utvärderats.

I Expertgruppen var vi flera som ifrågasatte vilket mandat KB hade att ensamt besluta i en sådan fråga, då största delen av de medel som bekostar tjänsten kommer från Kulturrådet. Kulturrådet valde dock att inte ta ställning i frågan. Jag undrar också vad de 70 medverkande folkbiblioteken skulle sagt om att delar av deras verksamhet redan 2009 var under KB:s regim.

Men det gällde att gilla läget och försöka arbeta med de frågor som gick att arbeta med. Så gick våren 2009, en nationell konferens anordnades och Expertgruppen presenterade några av de visioner för förändring som fanns, dock utan att bli för specifika, för att undvika att föregå utvärderingen.

Utvärderingen blev klar i augusti. Expertgruppen hade en dialog som kändes positiv med utvärderaren och processen gav oss också fler idéer kring utvecklingen av tjänsten. Utvärderingen i sig gav inte tydliga direktiv om hur tjänsten borde utvecklas, snarare några spår att välja mellan. Inte heller nu kunde utvecklingsarbetet få börja ta fart, eftersom ett beslut i Nationella referensgruppen skulle tas om tjänsten. I Nationella referensgruppen är folkbiblioteksrepresentationen mycket obetydlig. Under hösten fick så Expertgruppen i uppdrag att på några veckor sätta samman ett underlag för beslutet i Nationella referensgruppen och det gjorde vi. Alla idéer fanns ju redan och skulle ”bara” ner på papper inför mötet i november.

Utifrån detta underlag har jag hört att det första förslaget som skulle läggas fram för referensgruppen var nedläggning av tjänsten, det reviderades dock. Det beslut som sedemera togs säger att KB inte ska lägga medel på att utveckla den virtuella referenstjänsten Fråga bibliotek. KB bidrar till ”drift, support och administration av licenser samt viss utveckling”. I dagsläget står det dock klart att KB inte kommer att bidra med utvecklingspengar samt att den person som deltar i Expertgruppen i fortsättningen inte ska ha några operativa uppgifter i gruppen.

Som läget är, kommer Informations- och lånecentraler i samverkan, ILS, som samordnar och administrerar tjänsten på folkbibliotekssidan, att stå för den utveckling som vi planerar för Fråga biblioteket under 2010. Vad den utvecklingen handlar om går att läsa på vår utvecklingsblogg Det virtuella samtalet.

En del av det trista i denna historia är att KB har missat tillfället att visa vad mycket positivt de skulle kunna åstadkomma i sitt samordnande uppdrag. Fråga biblioteket har ju hela tiden framhållits som det enda exemplet på nationellt samarbete mellan folk- och forskningssidan. Genom att gasa istället för att bromsa skulle mycken goodwill ha kunnat vinnas hos folk- och länsbibliotek.

En annan trist del är att man inte vill satsa på en tjänst som exponerar den kompetens som finns på biblioteken. Det viktigaste vi kan ta med oss in i framtiden är vår yrkeskompetens, förmågan att vägleda och bemöta människor, att hjälpa dem med att sålla i informationsflödet, hitta rätt. Informationskompetens. Det som Fråga biblioteket bygger på. Själv tror jag att detta är en nyckelfråga inför framtiden – att marknadsföra och visa exempel på detta. Det är bland annat därför jag har valt att engagera mig i yrkesfrågor fackligt.

Återigen – lasta ingen annan för denna text, den kommer från mig bara.

PS. Synpunkterna är redan mejlade till KB.

10 thoughts on “Om jag säger det nu, så är det sagt sedan

  1. I Norrland sa vi ”I säj åssit så ha i åssit sagt” (jag säger ingenting så har jag inget sagt). Uttrycker en defensiv och ibland feg hållning som handlar om att med hängslen och livremmar försäkra sig om att inte bli utsatt för kritik. Om den attityden var förhärskande i hela samhället skulle vi inte ha någon demokrati. Den bärs upp av modet att faktiskt hojta till och vara tydlig när det är nödvändigt.

    Vad gäller Fråga biblioteket så är det för mig en fullständig gåta hur det kan komma sig att det ska behövas åratal av sega skrivelser och utredningar innan man överhuvudtaget kan bestämma sig hur man ska ha det. När kommer den dagen då man kan förknippa nationell bibliotekspolitik med något annat än bromsar, hängslen och livremmar? Att våga gasa är faktiskt en aning besläktat med det där med demokratins överlevnad. Att våga gasa för demokratin. Att sega på och t.o.m. bromsa upp bibliotekssveriges utveckling på det virtuella samtalsområdet är att abdikera från ett demokratiskt ansvar.

  2. HEJA! Mycket intressant och viktig läsning, inte minst för mig som arbetar på ett sjukhusbibliotek – varken folk- eller forskningsbibliotek men lite av båda… KB kommer hit nästa vecka, det ska bli intressant att höra vad de har att komma med. /ML

  3. Håller med ovanstående kommentatorer. Ska lyssna på KB 15 mars. Bra att ha tagit del av dina synpunkter innan.

  4. Tack för kommentarer! Det är viktigt att hela bilden kommer fram. Det är tråkigt också för KB:s del att frågan har hanterats så klumpigt och ostrategiskt. Att mot bakrund av detta läsa att KB ska ha i uppgift att ”driva på utvecklingen” på lokal och regional nivå känns inte bra.

  5. Bra skrivet Anna-Stina!
    Fråga biblioteket är en fantastisk tjänst, både för användare som snabbt kan få kompetenta svar på sina frågor och för oss bibliotekarie som har arbetat på mindre bibliotek och behövt upprätthålla kompetensen att svara på avancerade referensfrågor. Vi visar dessutom användarna att biblioteket är en plats i samtiden. Att inte se den potentialen och istället bromsa utvecklingen av tjänsten är väldigt tråkigt.

  6. Befogad kritik, och modigt av dig att framföra den offentligt! Demokratin får kraft av att människor vågar visa den här typen av civilkurage, utan annan vinning än samhällsnyttan. Hurra!

  7. Det är fantastiskt med sociala medier, som gör att envar som vill kan uttrycka sin uppfattning för andra att ta del av. Jag skulle önska att ännu fler biblioteksmänniskor använde nätet för att uttrycka sin vilja och vision för biblioteken, eller helt enkelt för sitt eget bibliotek.

  8. Pingback: Arbete pågår « Det virtuella samtalet

Kommentarer inaktiverade.