Ungas nätsociala liv – att sätta egna gränser

Av någon anledning har jag idag snubblat över flera texter på nätet som rör ungas sociala liv på Internet, deras integritetstänkande och val av kommunikationsverktyg. På senare tid har jag funderat en hel del över hur olika grupper ser på det här med integritet på nätet, bland annat i relation till Facebooks nyligen ändrade integritetsinställningar, som verkar gå ganska många obemärkta förbi.

Min egen iakttagelse är att ju mindre van du är vid nätet, ju mindre greppar du av de val du har att själv begränsa tillgången till din information. När upptäckten så småningom kommer av hur tillgänglig/synlig du är, kommer det kanske som en chock.

Techrisk har precis skrivit om ungas integritetstänkande i sociala medier och att det är större än vad man tror. Enligt rapporten som refereras i inlägget är det fler i de yngre åldersgrupperna som har ändrat sina integritetsinställningar, än i de äldre. Att den som vet mer också känner till mer om eventuella risker, är en rimlig slutledning.

Rapporten Unga svenskar och Internet 2009 skriver att:

De nära vännerna dominerar i alla ungdomars kommunikation
Instant messaging riktar sig i huvudsak till de nära vännerna, men även när det gäller bloggar och e-post är det de nära vännerna som helt dominerar kommunikationen via Internet.

Och förra året skrev den unga bloggaren Gustav att ”SMS + Bilddagboken + MSN. Lägg den kombon på minnet, det är vad som gäller just nu”. Gemensamt för de kanalerna är att de skapar kommunikation mellan redan existerande vänner.

Är det vi vuxna som egentligen borde vara oroliga för egen del när det gäller integritetsfrågor på nätet? Jag tänker att den som vet för lite ofta riktar sin oro fel. Man oroar sig för fel saker och missar det som är väsentligt. Är det t ex farligt att mitt namn är synligt på webben? Jo, så kan det vara för många.

Här illustrerar Brit Stakstons utmärkta bild hur digital vana och digitala värdringar samspelar. För den ovane är allt personrelaterat privat. Den som är van kan i högre grad välja var man vill sätta sin integritetsgräns. Många unga har en digital vana, men är det säkert att de därför också har digitala värderingar? Något att fundera över.

Advertisements

3 thoughts on “Ungas nätsociala liv – att sätta egna gränser

  1. Pingback: Tweets that mention Ungas nätsociala liv – att sätta egna gränser « BiblioBuster -- Topsy.com

  2. Bra skrivet och intressanta tankar…
    Många unga jag känner använder tjänster på nätet för att kommunicera med människor de redan känner och är vän med. Unga i min närhet är också duktiga på att stänga av/blocka de personer som de stör sig på eller som de inte längre vill ha någon relation till.
    Jag hörde Stephen Abram (biblioteksprofil från Canada) berätta om sin dotter, som gått över från MySpace till Facebook, och när han frågade varför, blev svaret: det är lättare att blocka störande människor på Facebook än på MySpace.
    Unga har ofta en digital vana och de har fått sina smällar och blåmärken, och tänker ofta på integritet och vilken bild andra får av dig på nätet. När mina barn, runt 20 år, ser vad några av mina vuxna Facebook-vänner skriver och gör i nätverket skakar de på huvudet och tycker det verkar lite ”fjortis-aktigt” och menar att sådär höll de på under Lunarstorm-perioden, men inte nu längre.
    Mitt tips är att samtala om och diskutera gärna de här frågorna när ni träffar unga människor. Vi har alla mycket att lära av varandra och det är roligt att ge och ta av varandras olika erfarenheter och synsätt!

Kommentarer inaktiverade.