A Librarian’s 2.0 Manifesto – avslutning

Så kommer vi till den sista punkten, den som också får avsluta bloggserien nästan ett år efter att serien inleddes. Laura Cohens manifest publicerades för 4 år sedan, frågan var – är manifestet fortfarande relevant? När jag läser den sista punkten, upplever jag den som tidlös, ständigt aktuell:

I will validate, through my actions, librarians’ vital and relevant professional role in any type of information culture that evolves.

Bibliotekariens relevans i vilken typ av informationskultur det än må vara, kärnan i yrkesrollen. Jag hoppas att det är en tanke som de flesta över oss har ägnat lite tid, vilken relevans har bibliotekarien i just vår tid, den vi lever i nu?

Åtminstone är det något som jag själv funderar mycket över och jag tycker att det är en av de viktigaste frågorna när det handlar om bibliotekens överlevnad i det digitala mediesamhället.

Vad görs för att lyfta frågan? Till exempel planerar Fackförbundet DIK en arbetsgrupp som får i uppdrag att kartlägga bibliotekariens framtida yrkeskompetens. (Mer info till alla medlemmar kommer.)

Enligt manifestet vilar ansvaret på oss alla att genom våra handlingar visa hur vår kompetens är relevant. De möjligheterna får vi varje dag om vi arbetar på bibliotek. Vi kan också skriva och berätta i olika sammanhang om vad vi kan och varför vi behövs.

Om jag nu ska våga mig på en summering av manifestets relevant fyra år senare, så tycker jag att det fortfarande känns aktuellt idag. Men på några punkter märks det ändå (som tur är) att tiden har gått. Vi har genom våra erfarenheter kunnat nyansera och fördjupa vissa aspekter av vad det innebär att arbeta som en bibliotekarie 2.0.

Kan vi leva upp till manifestet? Ibland.

11 thoughts on “A Librarian’s 2.0 Manifesto – avslutning

  1. Ja, det här är en fråga jag funderat mycket på. Kanske, som du skriver, den viktigaste frågan av alla. Vad är kärnan i vår yrkesroll? Vilken kompetens behöver vi i framtiden? Har vi ens idag den kompetens vi behöver för att kunna avgöra vilken kompetens vi behöver? Två näraliggande frågor är ”vad är bibliotekarien?” och ”var är bibliotekarien?”

    Jag har en känsla av att bibliotekariska arbetsuppgifter, liksom det faktiska biblioteket, spridits ganska långt utanför det traditionella bibliotekets väggar. Som Open Library, ett projekt som definitivt inte drivs av folk med ALA-ackrediterade bibliotekarieexamina, skriver – ”Ever wanted to play librarian? It’s OK. We all do.”

  2. Hmm, lurigt det här med att redan vara inloggad genom en annan wordpressblogg. Trodde mitt namn magiskt skulle dyka upp utan att jag behövde skriva det…

    / Anders Söderbäck

  3. Ja, det kan definitivt vara så att vissa delar kräver en expertkompetens som vi inte har idag..

    Vad är det för blogg som du är inloggad genom, Anders?🙂

  4. Ja, yrkesrollen….
    Expertkompetensen…

    Fortfarande önskar de flesta som använder bibliotek att en utbildad bibliotekarie ska vara kunnig och allmänbildad när det gäller litteratur.

    Söka information gör de flesta rätt bra själva. Det märks ju också att köerna vid upplysningsdiskarna inte är långa numera.

    Och det är väldigt få kommentarer från andra än biblioteksfolk på de otaliga biblioteksbloggarna.

    Litteratur ((text och bild) i alla dess former förväntas vi vara kunniga om, men fortfarande är det mest när det gäller skönlitteratur som folk i allmänher vill att vi ska vara experter.
    Socialt kompetenta experter.
    Jag har inte sett någon undesökning som vittnar om något annat.

    Är detta något dåligt? Något som vi ska motarbeta?
    Jag tycker inte det.

    Men kräva bättre utbildning och bra fortbildning i till exempel genrekunskap.
    Det är allmänt omvittnat att personalen i våra bokhandlar kan allt mindre om litteratur (utom om de hundra mest sålda titlarna).- där kan vi konkurrera!
    (Men då får ju vi se till att vi inte gör likadant – det vill säga att vi inte gör reklam på bloggar för just de allra mest kända titlarna….)

    Varför vill vi inte vara experter på skönlitteratur när det är detta som framför allt efterfrågas?

    Efter det finfina programmet på stadsbiblioteket häromkvällen med Sissela Kyle så var det flera som på hemvägen mot T-banan uttryckte sin förundran över att det inte var en bibliotekarie som höll i samtalet..

    Någon undrade: Finns det inte störe tilltro till bibliotekariers kompetens än att man på stadsbibliotekets egenanordnade program måste hyra in en journalist som samtalspartner till Sissela Kyle?
    Någon sade att det var som om prästen på julottan skulle låta en journalist hålla årets mest populära predikan.

  5. Visst finns det bibliotekarier med expertkompetens inom skönlitteratur.

    Vad gäller programmet med Sissela Kyle (som jag själv såg delar av) kan jag inte svara, men jag såg att Läsa-chefen på stadsbiblioteket Karin Runevad svarade på Facebook:
    ”Våra bibliotekarier lunchbokpratar och bloggar och för samtal från scen (inom kort tillsammans med Christer Hermansson, för att nämna ett exempel).
    Det ena utesluter inte det andra.”

  6. Jag tycker att det var utmärkt att bibliotekarien Karin Runevad den gär gången skrev sitt namn efter inlägget , för tidigare statusinlägg från ”Stockholms stadsbibliotek” har varit helt anonyma trots att de varit skrivna i jag-form.
    Jag har ingen aning om vem på det stora biblioteket som har skrivit tidigare inlägg och det känns konstigt eftersom regeln på Facebook är att man inte är anonym..

    Jag förstår dock inte riktigt detta Karin Runevads FB-svar.
    Skådespelaren Sissela Kyle drar stor publik , vilket inte så ofta ett lunchbokprat gör – därför hade detta omtyckta evanemang varit en så bra chans för yrkesgruppen bibliotekarier att göra ”kompetensreklam” –
    .
    Det är väl bra att Stockholmsbibliotekarier bloggar men biblioteksbloggar får väldigt sällan respons från andra yrkesgrupper än än bibliotekarier.

  7. Hej!
    Jag fick nyss ett vänligt men anonymt svar på en fråga på FB från ”Stockholms stadsbibliotek”.

    Varför så många bibliotekarier (till skillnad från nästan alla andra akademiska yrkesgrupper som läkare och präster) vill vara anonyma har säkert någon rationell förklaring. Vi har diskuterat det förr här på Bibliobustet och IRL.
    Men den är otaktisk och gör yrkesgruppen onödigt anonym.

    Som människan LKE tycker jag att det känns helt förvirrande att på en hemsida eller en FB-sida diskutera med ett – bibliotek. (Tänk om du när du är sjuk nåste diskutera med ett sjukhus – och när du är i andlig nöd med en kyrka.)
    Alla bibliotek gör inte så.
    Skribenterna på Västerbottensbibliotekens ”!Mina bibliotek” signerar alltid med förnamn och efternamn – då känns det som om man inbjuds till ett samtal med en människa av kropp och själ.

    Jag blir också så glad när bibliotekarierna på ”mitt” bibliotek har namnskyltar med både förnamn och efternamn.

    FÖRSLAG:
    Härom dagen diskuterade vi, några stycken bibliotekarier, om inte de ordinare namnskyltarna också kunde kompletteras ibland med extra – tillfälliga -skyltar,
    En av dem som var med i samtalet, Tomas, är svampexpert.
    Tomas sade att han bara skulle tycka att det vore kul att under svampsäsongen ha på sig en skylt med en rolig svamp plus texten:
    ”Just nu diskuterar jag gärna svampar med dig”.

    En annan kunde tänka sig att någon månad ha på sig extraskylten:
    ”Lever du också i poesins värld?”

    Det ÄR kul att vara bibliotekarie. Och att ha ett efternamn. Till och med två!

  8. Jag håller helt med dig Lena att när man talar i rollen av företrädare för sitt bibliotek, särskilt i sociala medier, bör man ange sitt eget namn. För du har rätt, man kan inte kommunicera med en institution eller byggnad. Namnet ska alltid finnas med, om det inte på annat sätt framgår av sammanhanget.

  9. … förundrad läser jag på Facebbok att Stockholms stadsbibliotek
    ”nu är vän med FI”.

    Ska man tolka den vänskapsdeklarationen så att varenda en som arbetar på Stockholms stadsbibliotek röstar på det politiska partiet
    Feministiskst initiativ?

  10. Den frågan kan naturligtvis inte jag svara på, men den visar på vikten av att ha riktlinjer och strategier för hur arbetet med sociala medier på ett bibliotek ska gå till.

    Om detta finns, då finns också möjlighet att skapa struktur för arbetet, samt möjlighet att undvika formella ”fel” i hanterandet av bibliotekets profil, när det gäller t ex personuppgifter eller bibliotekets förhållningssätt gentemot politiska riktningar av olika slag.

  11. KOM OCH DISKUTERA FRAMTIDENS BIBLIOTEK!
    SÅ GÄRNA – MEN MED EN BIBLIOTEKAIE SOM SMTALSLEDARE.

    UR EN BREVVÄXLING:

    Hej Alice!
    Jag diskuterar fltigt hos ”Bibliobuster” (Anna-Stina Takala)
    folkbibliotekets uppgift i nutid och framtid – inte minst biblioteken i
    Stockholmsområdet.
    Till det som jag hela tiden framhåller (både som bibliotekarie och som
    privatperson) är det budskap om ”dåligt självförtroende” som sänds ut när vi
    bibliotekarier envisas med att vara osynliga.
    I debatter – men också i närområdet.
    Det nya gömstället för blyga bibliotekarier (sedan vi inte längre kan gömma
    oss bakom katalogskåp) är nog just ”digitalisering”. Det är frestande att
    enbart skriva i den egna biblioteksbloggen (som sällan läses av andra än
    bibliotekarier), Inte se till att kontinuerligt få vara med i den lokala
    ICA-handelns hemsida/blogg eller i Rotarys eller i en lokal fackföreings,
    eller …….

    Varför, gång på gång, plockar Stockholms stadsbibliotek in en journalist
    eller någon från en ”byrå” när det ska diskuteras bibliotek – till och med
    när det handlar om skönlitteratur?
    Senast hände detta vid den trevliga Selma Lagerlöfkvällen i Rotundan.

    Varför är det inte en bibliotekarie som ska leda detta samtal 19/12?
    ”Konkret utveckling” – ja, men det är väl vi som yrkesgrupp väldigt bra på?
    Annars behövs fortbildning!
    Varför kan inte till exempel bibliotekschefen, Anna-Stina Takala eller Lena
    Lundgren leda samtalet? Jag kan komma med fler förslag – det FINNS förvisso
    begåvade, alerta, modiga bibliotekarier!

    Jag kommer gärna på en workshop där det finns en inledare, så samtalet har
    något att utgå från.
    Den inledaren, önskar jag, ska vara en modig bibliotekarie som inte blir
    ängslig när vågorna blir höga.

    Vänlig hälsning
    från
    Lena

    Lena Kjersén Edman
    E-post: lena.kjersen.edman@bredband.net
    Adress: Selmedalsringen 19, S-129 36 Hägersten
    Telefon: 08-726 85 46
    http://www.forfattarformedlingen.se/viewwriter.asp?pid=9&wid=432
    —– Original Message —–
    From: ”Alice Thorburn”
    To: ”Alice Thorburn”
    Sent: Friday, September 17, 2010 10:23 AM
    Subject: Kom och diskutera framtidens bibliotek!

    Hej!

    Ni som får detta mail har antingen visat intresse för att delta i det open
    space om bibliotekens framtid som tyvärr blev inställt, eller på andra sätt
    deltagit i aktiviteter och fokusgrupper på bibliotek. Nu undrar vi om ni
    vill delta i en workshop där vi samtalar om framtidens utmaningar för
    biblioteken i Stockholm. Hjälp oss att slå hål på gamla myter och planera
    för framtidens bibliotek! Är bibliotek viktiga i vår samhällsstruktur eller
    tycker vi bara att de är bra för sakens skull?

    Tema:
    Bibliotek 3.0. Om ni fick drömma – hur skulle då biblioteket fungera? Hur
    ska biblioteket utvecklas i takt med digitalisering och ny teknik? Vad ska
    man kunna göra på biblioteket? Och vad hör absolut inte hemma där? Vad vill
    just du kunna använda biblioteket till – både som privatperson och i din
    yrkesroll?

    Varför:

    Som ett konkret underlag för att ta fram en ny biblioteksplan i Stockholm.

    Viktigt:

    Alla som är intresserade är välkomna, man behöver inte veta svaret, ha
    lösningen. Det är det vi ska tänka ut tillsammans. Det räcker att vara
    intresserad av frågan och vilja vara med.

    Workshopledare: Inger Aspåker, Konkret Utveckling AB

    Tid: Tisdagen den 19 oktober kl 17-21

    Plats: Stadsbiblioteket vid Odenplan, Odengatan 63. Vi bjuder på något att
    äta.

    Anmälan: Anmäl er till alice.thorburn@stockholm.se så snart som möjligt,
    senast den 8 oktober.

    Varmt välkomna!
    ————————————————-
    Alice Thorburn
    Bibliotekarie på Stockholms Stadsbibliotek

    Stadsbiblioteket
    Odengatan 55
    11380 Stockholm
    0850831070
    alice.thorburn@stockholm.se

Kommentarer inaktiverade.