Folkbibliotekens framtid?

Sitter och bläddrar i en bok med samma namn, utgiven av BTJ Förlag. Efter skumläsning av innehållet inser jag varför frågetecknet i titeln är motiverat.

19 personer är intervjuade om sin syn på folkbiblioteket och dess framtid. Det är rent av deprimerande att läsa hur visionslöst och platt flera av dessa personer uttrycker sig om folkbibliotekets uppgift och roll i samhället, inte minst kulturministern. Det finns ingen biblioteksideologi, helt enkelt. (Med ett par undantag.) Jag kommer på mig själv att undra vart en Lina Ydrefeldt, en Nick Jones eller för all del en Joacim Hansson tog vägen när man satte samman denna bok.

Vad alltihop kokar ner till blir i slutändan detta – bibliotek finns till för att vi ska kunna låna böcker. Punkt. Är inte syftet högre än så, tycker jag absolut det kan vara motiverat att ”sälja ut” verksamheten till den som kan sköta den effektivast, dvs prångla ut så många böcker som möjligt på kortast tid.

Jag vill dock lovorda Björn Ranelid för ett mycket läsvärt citat, på Ranelid-vis:

Ja, jag påstår att biblioteken är demokratens skattkammare och despotens och furstens skräckkabinett. Och i biblioteken är tiggaren och uteliggaren jämlik med statsministern och presidenten.

13 thoughts on “Folkbibliotekens framtid?

  1. Pingback: Tweets that mention Folkbibliotekens framtid? « BiblioBuster -- Topsy.com

  2. Inte läst boken men det är ju tråkigt att höra. Det känns som det finns massor av visionärer i biblioteksvärlden och en alltmer livaktig debatt. Trist.

  3. Har också läst boken – kanske ett måste när man själv är en av de medverkande. Precis som du hade jag gärna tagit del av fleras tankar. Gärna Nicks och Linas. Glädjande nog har Nick en artikel med om folkbiliotek, tradition och förnyelse i kommande nummer av BBL. Och Lina har medverkat på samma tema tidigare i BBL. Och jag kan också hålla med om att boken kunde ha redigerats så att läsningen blivit mer spännande och givande. I stället för att redovisa 19 personers individuella svar och funderingar kunde man ha analyserat, hittat likheter och skiljelinjer och problematiserat och diskuterat kring det. För så nattsvart är innehållet faktiskt inte och jag tycker att boken rymmer både biblioteksidelogiska inslag med olika positionering och försök att formulera tankar om det framtida biblioteket. Dessa tankar kan säkert, i alla fall av vissa, uppfattas som visionslösa. I alla fall om man med vision menar att traditionella uppgifter ska tänkas bort helt och att allt gammalt ska vara glömt och borta i ett framtida bibliotek. Jag för min del berikas i mina egna tankar när jag i texterna hittar ord som ”lärdomstempel”, ”opretentiös möteplats”, ”det handlar om kunskap, om orden, språken, berättelserna”, ”plats för kontemplation”, ”uppsökande bibliotek”, ”dialog och interaktion med samhället”, ”det får inte bli mer teknik än läsande”, ”strunta i litteratur som klarar sig på marknaden”, ”digitala klyftan”. Exemplen skulle kunna göras mångdubbelt fler. Så jag kan nog inte riktigt hålla med om att allt kokar ner till att biblioteken finns till för att bara låna ut böcker. Samtidigt, för att citera mig själv från boken, ”Ibland tycker jag att entusiastiska biblioteksdebattörer får det att framstå som om utlåningsverksamheten är som en mindre sidoverksamhet, och det är inte riktigt sant”. Jag själv försöker peka på några utmaningar för folkbiblioteken som jag tycker är högrelevanta. De ökande klyftorna och ”snedrekryteringen” av besökare och användare till biblioteken, den digitala klyftan och den sjunkande läsningen och läsförståelsen hos barn och unga. Utöver dessa tre är den stor utmaningen att vara en verksamhet som är angelägna för många – inte bara de i informationsfrihetens och bildningens framkant och inte bara för de ”behövande”. Att inte smalna av och bli ett allt mer elitistiskt projekt för den som är en bildade, läsande, digital person med hög utbildning och inkomst men inte heller för den delen smalna av åt andra hållet och bli en social inrättning. Kanske kan en tanke om framtiden vara att man ska vara riktigt, riktigt bra på att vara samtida. För att olika bibliotekstänkare ska slå varandra i huvudet med sina egna sanningar och käpphästar kunde vi lägga mer tid på att ta reda på vad våra biblioteks samtida brukare och icke-brukar vill ha och behöver. Undersök, mät, analysera, utvärdera och interagera. Om man har koll på sina användare, icke-användare vad de efterfrågar och behöver, har tagit reda på vilka man kan attrahera med vilken verksamhet och har koll på att det man faktiskt når resultat med det man gör, då kommer man att vara ett angeläget, samtida bibliotek för dem som ska använda det. Och då behöver man inte lyssna på vare sig mig, Annina Rabe, Christer Hermansson eller Elsebeth Tank🙂

  4. Ja Niclas, du har rätt i att jag nog läste boken på ett ganska onyanserat sätt. Men jag förväntade mig visioner och de uteblev i många fall. Tycker absolut man kan hitta läsvärda stycken. Men på det stora hela blev jag besviken.

  5. Tycker nog att diskussionen ska höjas minst fem nivåer. Har själv arbetat för folkbibliotek i Sverige och utomlands, har alltid sett folkbiblioteket som en folkbildningens förlängda arm, en bas för självlärande med allt vad det innebär av utveckling. Datorer, digitala medier, Internet, är inget annat än mångfald av vägar att söka budskap på. Biblioteket är navet. Det finns, såvitt jag kan se, ingen verklig konflikt mellan ”svartskriftboken” och andra medier. Varje budskap söker och hittar sin kanal. Läsning som process avgör, är hela själen i alla bibliotek. I folkbibliotek är den själen allas!!!!

  6. Pingback: Undergångens litteratur – om bibliotekens roll efter atombomben « ELEGANSEN

  7. V-i-s-i-o-n:
    Tänk om 2011
    kunde bli
    Arbetsplatsbibliotekens år!

    Att 2011 blir året då folkbibliotekarier verkligen profilerar sig som
    1) informationsspecialister
    och
    2) kulturförmedlare
    i närområdet.

    Hur?
    Genom regelbunden information om användbara sökverktyg, relevanta artiklar, aktuell statistik, intressanta kulturevenenmang, ny litteratur och liknande
    till arbetsplatser i närområdet –
    dels via de olika arbetsplatsernas hemsidor/bloggar,
    dels via oblyga bibliotekariers efterfrågade populärföreläsningar (med mediautställningar) på biblioteket.

    Till vilka arbetsplatser riktar sig detta erbjudande?
    Till närområdets firmor, förskolor,fängelser, fabriker, flottiljer, fik …….

    ARBETSLINJEN talar statsministern gärna om –
    kanske kan den linjen också gälla för folkbiblioteken med filialer under
    Arbetsplatsbibliotekens år 2011.

    Personalfrågan?
    Kunniga bibliotekarier anställs.
    ”Vi höjer skatten, för detta är så viktigt för folkbildningen och folkglädjen”.
    Detta hälsar regering och riksdag till arbetsgivarna.

    Glatt Nytt Arbetsår!

  8. Pingback: 2010 in review « BiblioBuster

Kommentarer inaktiverade.