Bibliodystopier – en kommentar

I förra veckan blev jag utmanad av Peter Alsbjer att lyfta någon av frågorna i boken ”Folkbibliotekens framtid?” och skriva ett eget svar på den. Efter det skrev Peter ett väldigt intressant inlägg om Bibliodystopier, där han listade alla de faktorer som de intervjuade i denna skrift angett som potentiella bibliotekshot. Läs gärna!

Jag vill gärna skriva om hot i svaret på utmaningen, men på ett mångfacetterat sätt.

När jag ser alla dessa hot som Peter har sammanställt i en och samma text, blir det nästan överväldigande. Alla och allt är potentiella hot mot biblioteken. Samtidigt kan jag inte låta bli att anlägga en klassisk SWOT-analys på materialet. Okej, nu har vi sett hoten (threats), vilka är då styrkorna (strenghts), svagheterna i biblioteken själva (weaknesses) och vilka är möjligheterna (opportunities)? Och frågan är också, vilka av dessa faktorer har vi möjlighet att påverka själva, vi som arbetar med biblioteksfrågor och på bibliotek? Det ligger inte för mig att ge folkbiblioteken någon offerroll och jag tycker inte det finns anledning till det heller.

Det tas ofta, kanske varje dag, politiska beslut som inte är till fördel för folkbiblioteken som de ser ut idag. En biblioteksfilial läggs ner, anslagen minskas, man sätter prestationsmått utifrån en ytlig förståelse av verksamheten, etc. Detta kan utgöra hot mot bibliotekens verksamhet.

Den andra sidan av detta mynt (möjligheterna) är det otroligt starka stöd som biblioteken får i alla undersökningar av vilka kulturinstitutioner som är mest uppskattade och mest använda av medborgarna. Författare och debattörer drar en lans för biblioteken, deras roll och bevarandet av dem. Det här är oerhört betydelsefullt, även om vi på biblioteken ofta tycker att argumenten inte alltid är riktigt de ”rätta”. Det kan vi väl kosta på oss. Jag ser det som oerhört värdefullt att biblioteken har fått stort utrymme på tidningarnas debattsidor och i andra traditionella media på senaste tiden. Inte bara i Sverige. KB har nyligen fått ett nationellt uppdrag för bibliotekssamordning och -utveckling och skolbiblioteken har äntligen skrivits in i skollagen!

Återstår i SWOT-analysen svagheter och styrkor i själva biblioteksverksamheten och det är här vi som arbetar på biblioteken har ett stort ansvar. Det ligger mycket i vad Elsebeth Tank, bibliotekschef i Malmö, säger i boken:

…i grund och botten är folkbiblioteken själva det största hotet. Och det handlar om att vi inte förmår frigöra den intellektuella kraft som ska till för att utveckla strategier som redan är framtidsstrategier, då går vi under.

Min egen käpphäst när det handlar om biblioteksutveckling och bibliotekens framtid handlar om kompetensen. Jag tror på bibliotekariens framtid. Jag tror att det behövs en funktion för urval i informations- och litteraturflödena, det behövs en funktion för resonerande och förutsättningslösa samtal kring kunskapandet och den egna bildningen, en funktion för vägledning in i informationssamhällets nödvändiga kompetenser, en funktion för att hitta kopplingar och samarbeten mellan biblioteken och andra samhälleliga institutioner, en funktion för att visa barnen vägen in till språkets och böckernas värld, en funktion som kan hitta viktiga och relevanta användningsområden för den nyaste tekniken så att den kan komma alla till godo… Ja, jag kan fortsätta rada upp sådant som jag tycker att bibliotekarier, och även annan personal på biblioteken, ska arbeta med.

Det måste finns något som skiljer folkbiblioteken från t ex bokhandeln. Folkbibliotekets roll kan inte bara vara att ”tillhandahålla böcker, fast gratis”. Folkbiblioteket är mycket större än så och kräver kvalificerade medarbetare. Det jag bland annat skulle vilja se mer av hos oss som arbetar på bibliotek är ledarskap i vid mening. Det skulle vara bra om vi i ännu högre grad drev våra visioner utanför bibliotekens väggar.

Jag tror också att det skulle vara intressant med mer entreprenörskap i biblioteksbranschen, och då syftar jag på tänkandet, inte någon företagsekonomisk modell. Entreprenörskap definieras enligt Wikipedia som ”förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter”. Visst tänker man mest på pengar när man talar om resurser, men resurser kan även vara kunskap. Framförallt känns det som en viktig kunskap att kunna identifiera möjligheter i en verklighet som vi inte alltid tycker är helt idealisk.

Sammanfattningsvis ser jag hot mot biblioteken, men i samma stund kan jag inte låta bli att se även de tre andra delarna i SWOT-analysens fyrfältare. Och det ger hopp. Jag tror vi behöver hopp för att uppleva det som meningsfullt att fortsätta driva frågan om folkbibliotekens fortsatta existens.

Bu och Bä

Bu eller Bä för folkbibliotekens framtid?

4 thoughts on “Bibliodystopier – en kommentar

  1. Pingback: Tweets that mention Bibliodystopier – en kommentar « BiblioBuster -- Topsy.com

  2. Du behöver bara gå tillbaka 100 år, så fanns det massor med kvinnliga entreprenörer på biblioteksmarknaden i Stockholm, som drev s.k. ”lånebibliotek”, och lånade ut mot avgift. De s.k. ”bokbarerna” fanns kvar ända till 1950-talet i Sthlm. Sen tog SSB helt över med gratis utlåning. Jag vet inte om det var bättre förr?
    Är inte folkbiblioteken för viktiga för att drivas av glada amatörer och entreprenörer? Visst kan vem som vill öppna ett antikvariat men sen då …?
    Experimentet i Nacka är ju inte helt jämförbart, de får ju kommunalt stöd, fast de väl inte borde ha det egentligen, som aktiebolag? Det blir ju en form av illojal konkurrens gentemot de andra filialerna.
    Att bygga upp en biblioteksverksamhet är väldigt dyrt och tar lång tid. Men den går väldigt snabbt att riva ner.
    Ska vi jämföra med järnvägen eller med apoteken så har det ju knappast blivit bättre efter privatiseringen.
    Och ”kompetensen”, ja själv anser jag mig oerhört kompetent med en färdigskriven doktorsavhandling, men det har knappast gett mig några bra jobb. Och med chefer så impopulära som Elsebeth Tank och Inga Lundén så… nja jag vet inte.
    Förlåt att jag är så kritisk, jag är inte alls mot nytänkande egentligen. Men man måste gå varligt fram, terrängen är minerad.

  3. Om du läser vad jag skrev, Mats, så skrev jag inte alls om ”glada amatörer och entreprenörer”, jag skrev om kunniga och engagerade bibliotekarier. Men jag tror att om man nämner ordet ”entreprenör” eller entreprenörsskap i en text som handlar om bibliotek, så tar man risken att många endast ser detta ”röda skynke”. Och den risken tog jag ju.

Kommentarer inaktiverade.