Konferenstwitter

Ett ganska stort användningsområde för Twitter är konferensrapportering. Nu har jag varit på konferens i snart två dagar och rapporterat därfrån med små meddelanden och länkar. Se widget till vänster om detta inlägg. Jag trodde redan innan att jag skulle bli ensam om att Twittra från konferensen och det blev jag också.

Frågan är hur intressant det kan vara att följa en konferens via twittrande på distans. Om det dessutom bara finns en enstaka twitterröst. Ja, det kan jag inte svara på. Men för mig har det i alla fall varit kul och givande att twittra istället för att skriva traditionella anteckningar. Eftersom jag valde att ta med mig laptopen kunde jag omedelbart kolla upp alla länktips som nämndes och twittra en del av dem. Ett bra sätt att spara länkar och att få ett fylligare innehåll i konferensen, genom att ta del av webbinnehåll direkt. En positiv upplevelse för mig! Och förhoppningsvis för ytterligare någon.

Min egen presentation ligger här http://www.slideshare.net/annastinacecilia/ntverk-fr-utveckling?type=presentation (WordPress krånglar, därav hela länken utskriven.)

Konferensprogrammet finns här: http://www.f.lanbib.se/download/18.e15ebb712089a2f40e800012121/gymnasiebibliotekskonferens.pdf

Kvalificerade gissningar om nya skollagen

Idag presenterades förslaget till nya skollag. Jag lyssnade en god stund på Björklunds presentation och slogs som alltid av hur annorunda utbildningsministern ser på skola, utbildning, lärande och elever jämfört med den syn på kunskap som ofta framträder i aktuell pedagogisk forskning.

I en bisats nämnde ministern att skolbibliotek och andra kringfunktioner ska skrivas in i den nya lagen. Att lagen blir föga förpliktigande vad gäller skolbiblioteken blir tydligt när man läser texten (s. 316):

Enligt vår uppfattning har de allra flesta skolor i samtliga skolformer redan i dag tillgång till bibliotek på ett eller annat sätt. Tillgången till skolbibliotek måste kunna anordnas på olika sätt beroende på de lokala förhållandena vid varje skola. En liten skola på landsbygden kan ha behov av andra lösningar än en stor skola i en stor stad. Därför måste möjligheterna till att anordna skolbibliotek kunna se olika ut utifrån varje skolas eller elevernas olika behov och förutsättningar. Skollagsberedningen föreslår således att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek men att organiseringen av skolbiblioteksverksamheten ska vara flexibel. Skollagsberedningens förslag bör beaktas vid den kommande översynen av bibliotekslagen.

Man skulle, utifrån förslaget, kunna tänka sig att det kan komma att räcka med att en skola har ett avtal med närmaste folkbiblioteksfilial om att få komma dit och låna någon gång per vecka. Kanske också få ett bokprat. Texten gör tydligt att inga stora förändringar av dagens situation krävs. De flesta skolor har ”redan idag tillgång till bibliotek på ett eller annat sätt”. Har departementets personal läst den senaste skolbiblioteksstatistiken?

Vår lama bibliotekslag spelar också en roll i sammanhanget. Skollagen kan knappast gå in med en skärpning på biblioteksområdet. ”Lämpligt fördelade skolbibliotek” som bibliotekslagen stipulerar, utgör inte precis någon uppmaning till skolväsendet att rycka upp biblioteksverksamheten. Skulle skollagen kunna gå in med en skarpare forumulering här? Jag är tveksam. Man vill knappast trampa in på varandras områden i regeringen. Det blir också intressant att se vad revideringen av bibliotekslagen kommer att säga om skolbiblioteken. Lyfts de ur bibliotekslagen?

Så, min gissning är att det mesta kommer att fortsätta ungefär som förut. Kanske får vi till stånd lite fler formella avtal mellan skolor och folkbibliotek i kommunerna. Kanske kommer dessa avtal att granskas i samband med skolinspektioner. Kanske finns det skolor som ser lagen som en uppmaning att satsa på ett eget skolbibliotek . Kanske till och med ett bibliotek som är bemannat med utbildad personal.

Fortfarande finns det möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget. Läs t ex på bloggen Bibliotek i skolor i Kalmar län.

Om skolbibliotekarier läser bloggar…

Två händelser fick mig nyligen att fundera över frågan hur vanligt det är att skolbibliotekarier läser bloggar och använder dem för omvärldsbevakning.

Dels undrade Lena Kjersén Edman i en kommentar på den här bloggen varför det saknades skolbibliotekarier i en diskussion som handlade om just skolbibliotek.

Dels genomför jag just nu en undersökning om bloggläsning bland bibliotekarier, bl a gymnasiebibliotekarier. Undersökningen är inte klar, så den får jag återkomma mer detaljerat till vid senare tillfälle.

Både undersökningen och en diskussion som uppstod på Skolbiblistan, där jag ställde frågan om skolbibliotekarier läser bloggar, antyder att det finns en stor grupp av personer som inte gör just det – läser bloggar. Det framgår också att det finns en (troligen liten) hängiven grupp som ser biblioteksbloggar som ett självklart sätt att hålla sig orienterad inom sitt yrke.

Det intressanta är förstås att titta på varför många inte läser och omvänt, de som läser – varför gör de det? Jag ska försöka plocka ut några orsaker som nämnts i diskussionen, genom följande belysande citat.

”Det är något med bloggar som stör mig – jag har svårt att definiera vad det är, men jag upplever det som om bloggar är ett allmänt tjatter som folk sysslar med som inte har riktigt full sysselsättning i sitt ”normala” tjänsteutövande. Det är ett nytt och i viss mån onödigt sätt att visa för sig själv och andra att man finns till och att man i bästa fall har en åsikt.”

”Jag har knappt tid att läsa mailen, när ska jag hinna blogga?!”

”När en skolbibliotekarie skriver debattinlägg om resurser och skolpolitik är det risk att chefer kan uppfatta det som att man tar interna frågor till offentligheten.”

”Tidsbrist är säkert en faktor, synsätt på sin yrkesroll som skolbibliotekarie, prioritering i sitt uppdrag. Överhuvudtaget synen på skolbibliotek spelar nog in en hel del, tror jag.”

”Min situation med tidsbrist och höga förväntningar från oförstående ledning är knappast unik och kan vara en tänkbar förklaring till “ointresset” för bloggar.”

”Eftersom det inte direkt finns ngn blogg som är så omfattande som t ex skolbiblistan utan ofta små lokala bloggar så är det svårt att veta vilken man ska följa.”

”Jag är också läsare av andras bloggar, vilket jag ser som ytterst naturligt.”

”…att omvärldsbevaka – läsa bloggar etc. är kul och viktigt. Viktigt för att kunna visionera och planera inför framtidens skolbibliotek och kunna svara på frågorna om varför skolbibliotek finns till.”

”…viljan och lusten – viktiga drivkrafter för oss alla i det vi gör och väljer att inte göra.”

”Allt sker INTE på arbetstid i skolbiblioteket, för vem har sagt att det ska fungera så?”

”…är bloggytan, liksom Twitterytan en möjlighet att nå ut, informera, ta kontakt, dryfta, utveckla, synliggöra…”

”…jag skulle också vilja vara lite tuffare och understryka varje skolbibliotekaries skyldighet
att hålla sig ajour via bloggar för att  ha koll på sin omvärld!”

Så, varför läser man INTE bloggar? Tydliga faktorer som kommer fram i citaten ovan är tid- och resursbrist, samt i viss mån okunskap.

Varför läser man då bloggar? Omvärldsbevakning är en orsak som tydliggörs i diskussionen. Men också lusten att kommunicera, bygga nätverk med andra och synliggöra biblioteket, framförallt genom att blogga själv.

Själv slås jag av den energi och eldsjälsanda som verkligen finns bland skolbibliotekarier i landet. Trots allt!

Läs hela diskussionen via Skolbiblistans arkiv, samt via blogginlägget Inget nytt under solen.