Många har kanske noterat Vulkans tävling där man kan vinna att få sin blogg publicerad i tryckt format – alltså som blok. Men vad ska man säga om bloggböcker – skulle du vilja se din egen blogg i papperstryck?
Jag har läst bloggböcker som är bra. Det har handlat om texter som är väl genomarbetade innan de läggs ut på nätet. Jag skrev om det i Barbabloggen för ett par år sedan. Bodil Malmsten har t ex vittnat om hur hon verkligen inte slänger ur sig vad somhelst, ens när hon bloggar. Så kan det vara när man har litterära ambitioner eller åtminstone talang.
Men när man bloggar med fokus på innehåll mer än på form och ofta skriver fort men kanske fel, vill man då läsa sina ofullgångna texter på papper? För mig känns det som om det finns ett slags barriär här. Att trycka och sprida på papper blir så stort.
Jag tänker på dagböcker, som ju liknar bloggar i mycket. Närmast på Joyce Carol Oates’ nyutgivna dagböcker. I en recension i DN nyligen fick de ganska negativ kritik. Det finns inget intressant i dagböckerna, sägs det. Oates har redigerat dem för hårt. Kanske redan när hon skrev dem. Förmodligen med tanke på att de en dag skulle ges ut.
Lägger vi större band på oss själva om vi tror att vi ska bli tryckta? Eller arbetar vi så länge med våra texter att de aldrig blir klara? Är det därför som det känns lite avigt med bloken?
BiblioBuster 