Under förmiddagen skulle jag ha deltagit i ett seminarium om biblioteken och de sociala medierna på Bok & Bibliotek. Men eftersom jag valde att avstå från att åka till mässan, ersätts jag av utmärkta Cecilia Bengtsson. En av de andra deltagarna i panelen är läraren Kristina Alexanderson. Jag läste just hennes blogginlägg om hur hon ser på frågan. Bland annat skriver Kristina såhär:
I en skolvärld med sociala medier som t.ex. Wikipedia så används biblioteket ofta som en extra datasal, men inte för att skapa dialog genom att använda sociala medier för att samtala om källor, sökande, information och kunskap. Att biblioteken sitter på kunskap om hur man söker information medvetet och strukturerat, att biblioteken sitter på kunskap om hur man strukturerar upp kunskap det används begränsat och främst när elever vill få hjälp att söka i böcker, eller för att hitta ”riktiga” källor.
Det är en brist i sig, men den bristen beror i mina ögon på att skolan inte har anammat den digitala världen, de digitala verktygen, de sociala medierna, men biblioteket har heller inte lyckats förmedla till oss i skolan hur de använder sociala medier, att sociala medierna kan vara goda verktyg för att kommunicera med användarna med eleverna, med lärarna. Verktyg för att distribuera bibliotekets kunskap till användare.
Är du nyfiken på att höra Kristina Alexanderson utveckla sina tankar om sociala medier i undervisningen, så kan du anmäla dig till hennes föreläsning den 6 oktober.
Nu hoppas jag bara att någon twittrar från seminariet, som börjar kl 11. Vad jag själv anser om bibliotek och sociala medier, det är den här bloggen sprängfylld av, det är bara att läsa för den hugade…
Uppdatering 11/10: Se seminariet på SVTplay
Uppdatering 27/9: Seminariet har fått ett efterspel genom Jonas Thentes artikel i DN, där bibliotekarier framstår som nymodighetskåta kulturförstörare. Kristina Alexanderson har skrivit en kommentar, på Biblfeed finns en diskussion kring frågan och den har diskuterats ivrigt på Twitter. Jag vet att fler texter om detta kommer inom kort (publicerar länkar efterhand):
Järfälla folkbibliotek bloggar
Notes on documentation and librarianship
Referat av seminariet: Framsidan, BHS, Bibliotek25, Bibblo
BiblioBuster 
Nu (=lördag) letar jag febrilt bland alla bokbloggar som jag följer (särskilt förstås de som är skrivna av bibliotekarier) efter spännande berättelser om vad de har varit med om på Bokmässan i montrar och föreläsningssalar när de har lyssnat på Nadine Gordimer och alla de andra afrikanska författarna.
Jag hittar dock nästan inga kommentarer alls – men massor av inlägg om trängsel, räksmörgåsar, bloggträffar, svenska kändisar.
För oss stackare som inte kom till Bokmässan i år – , snälla,
ge tips på bra bloggar som skriver om årets afrikanska tema!.
Måndag:
Nu är Bok- och biblioteksmässan slut och jag letar fortfarande efter bra bloggar -särskit de som är skrivna av bibliotekarier – som skriver om årets afrikanska tema.
Var, var, var?
Jag blir därför glad när jag ser att Malmö stadsbibliotek på sin hemsida har en presentation av Nadine Gordimer . Och att presentatören denna gång faktiskt är en bibliotekarie.
Tyvärr är presentationen så tråkig att inte ens jag orkade se/lyssna.
Korrekt, absolut.
Presentationen består av att en kvinnlig bibliotekarie filmas medan hon sitter i en stol och läser tydligt och ordentligt ur papper Nadine Gordimers biografi:
”Nadine Gordimer föddes ….”
Jag beundrar i alla fall den här Malmö-bibliotekarien för att hon försöker.
Problemet är, som jag ser det, inte hennes, utan:
1. På den utbildning som blivande bibliotekarier går får man inte träning i att tala inför vuxna människor om bibliotekets media och tjänster
.
2. Brister i fortbildningen av bibliotekarier.
*
Piratförlaget skriver här på Bibliobuster om ”twitter” på Bokmässan att det förenar alla som är där.
Hoppas att det blev så i år.
Ni bibliotekarier som var på mässan eller ändå har följt twittret – berätta om twittret på Bokmässan år 2010 blev förenande och informativt!
Fnns det kommentarer på twittret om årets tema?
Förra året, 2009, upplevde många på bokmässan twittret (som syns uppförstorat vid ingången) som andra människors interna och obegripliga kommentarer och skämt.
Inte inkluderande.
*
Jag är helt övertygad om att många bibliotekarier som besökt mässan i år har lyssnat till Nadine Gordimer och många andra av de femtio afrikanska författarna –
en litterära elit !
SNÄLLA: När ni har hunnit samla ihop er efter alla intryck –
berätta!
I år tycker jag att riksmedia (särskilt Babel, tack!) haft fina inslag om Bokmässans afrikanska tema.
Nu längtar jag efter att få höra personliga upplevelser och spännande rapporter om detta från mina kollegor i biblioteks- och bloggvärlden.
Var finns ni?
Jonas Thente i dag om ”sociala medier och bibliotek”.
Missa inte DN!
Eftersom det här är min blogg och jag bestämmer om vad som ska publiceras här, så kan jag inte låta din sista kommentar stå okommenterad, Lena. Thentes artikel saknar analys, skapar motsättningar som inte finns och är både okunnig och onyanserad. Läs gärna min kommentar i debatten på BiblFeed:
http://biblfeed.ning.com/forum/topics/slaenger-biblioteken-ut-barnet
Det vill jag gärna läsa, , särskilt som jag inte har lyssnat på den den debatt som Johan Thente skriver om.
Så jag har ingen aning om ifall han har rätt eller fel-
jag upppfattade honom (i artikeln i DN) som om han mest var förvånad.
Vad är BiblFeed? Helt okänt begrepp för mig.
Hur hittar jag dit?
Jag vill alltid läsa det du skriver.
Följ länken så ska du hitta rätt. 🙂
Tack Anna-Stina, nu hittar jag inläggen.
När man får kritik så är det så lätt att bara skaka på sig och säga att kritikern har fel i allt.
Men:
Kan det inte ligga någon som helst substans i det som Fleischer och Thente diskuterar?
JAg har svårt att se dessa allmänbildade människor som – okunniga.
Vem är det som ni – som skriver i BiblFeed-flödet –
betraktar som ”kunnig”, när ni helt dömer ut Flerschers och Thentes funderingar som ”okunniga”?
Förmodligen är jag också okunnig, trots att jag har arbetat som bibliotekarie i många år på alla de nivåer, varit med och planerat utbidningen i Umeå, handlett bibliotekarieelever i Stockholm och undervisat på ubildningen i Uppsala.
När och hur blir man så kunnig, så man är värd att lyssna på?.
Och är inte också vanliga låntagares undringar relevanta?
Det finns IRL inte så få bibliotekarier (absolit inte alla, men rätt många) som beklagar att låntagare tror att bibliotekarier är kunniga när det gäller litteratur – särskilt skönlitteratur. Ett tag läste jag bibliotekariers inlägg på ”Biblis” och de handlade ofta om detta (och om bibliotekariers ”outfit”. )
På communityn ”Bokcirklar” för vi just nu en animerad diskussion om samma ämne, initierad av Annika Koldenius.(som talade om bibliotek och biblioekarier på Bokmässan).
Vi som diskuterar detta på ”Bokcirklar” är inte det minsta överens, men jag tror inte att någona anser att någon annan är okunnig.
Men okunnig har i alla fall jag menat oinsatt i vad nutida bibliotek erbjuder medborgarna.
Jag gnuggar ögonen en extra gång och kan för mitt liv fortfarande inte se vari konflikten ligger mellan analogt och digitalt biblioteksarbete. Skrev en kort kommentar under Thentes krönika iaf. Får se när den dyker upp.
@Lena – Jag tror inte vi gjort någon videopresentation av Nadine Gordimer på Malmö stadsbiblioteks webb. Senast var det Nawal El Saadawi vi gjorde en liten puff om. Vi är nybörjare på att producera dylika små filmer och kommer att bli bättre och bättre på det efterhand. Trevligt att du hade vägarna förbi vår webb.
Mats, du har alldeles rätt – författaren är inte Nadine Gordiner utan Nawai El Saadawi. Förlåt.
Men varför sitter bibliotekarien och läser en trist text innantill? (Videopresentationen ser ut som den som min son gjorde på svenskan när han gick i 7;an:)
Varför berättar inte bibliotekarien om sina läsupplevelser?
Mitt svar är : Jag tror inte att hon har fått träna sig tillräckligt på att samtala om litteratur och andra media under sin utbildning.
Jag letade så intensivt på nätet efter ett bibliotek som hade någon information om de afrikanska författarna i Sverige i samband med bokmässan. Därför blev jag så glad när jag till slut hittade er presentation.
Jag gjorde samma efterlysning på http://www.bokcirklar.se – utan att få napp.
Så det verkar som om Malmö är det enda bibliotek i Sverige (hoppas innerligt att jag har fel!) som, i samband med bokmssan, har gjort något alls på internet som handlar om en afrikansk författare.
Ändå har vi ju vetat i flera månader att 50 afrikanska författare, varav en mycket gammal och mycket älskad nobelpristagare., skulle komma till bokmässan..
Så ingen kan säga att vi inte har haft tid på oss att läsa in oss på dessa författare.
Men om bibliotekarierna runt om i Sverige, på vanligt gammaldags sätt , ”bokpratar” om Nadine Gordimer och de andra afrikanska stjärnorna – så är det minst lika effektivt och roligt som filmsnuttar eller videopresentationer.
Diskussionen fortsätter också på http://www.bokcirklar.se
Ping: Bokmässan og sosiale medier « Norske bibliotekblogger