Liten bildskola

I nästa nummer av Biblioteksbladet (nr 10:2012) kommer en debattartikel av mig att finnas med. Den handlar om småbarnsböckerna med Stina Wirséns figur ”Lilla Hjärtat” och deras tillvaro på biblioteken, som jag ifrågasätter. Jag kommer därför inte att blogga om just den frågan. Artikeln säger sitt och jag tror den får en större spridning än vad ett inlägg här på bloggen får. Just nu i alla fall.

Jag vill istället adressera en delfråga i den debatt som varit om böckerna och filmen. De få gånger som någon öppet velat argumentera mot/med mig, har jag förstått att många inte ser skillnad mellan vad som är en stereotypt och rasistiskt tecknad bild av ett svart barn och vad som helt enkelt är en tecknad bild av ett svart barn.

Jag har funderat på varför. För mig är ju skillnaden uppenbar. Jag har t o m fått höra att min dotter ”ser ju ut så”, dvs som den tecknade stereotypen. Och varför får man nu inte teckna svarta barn, har människor frågat sig och mig.

Det är väldigt svårt att få någon att se, som inte kan se, tycker jag. Kanske hör svårigheten att se och tolka ihop med bristande vana vid att se människor med afrikansk bakgrund. Man känner ingen sådan person och då ser alla ”likadana ut”.

Jag tänkte presentera några bilder.

Omslaget av boken Aj! med ”Lilla hjärtat”.

wirsen-stina-aj

Nedan en picaninny från en gammal reklamskylt.

Nedan omslaget från boken Lulu loves the library.

Jag har förstått att alla inte kan se att de två översta bilderna har likheter och att den understa skiljer sig genom att den inte stereotypiserar barnets utseende i samma tradition. Här kommer några ledtrådar att ta hjälp av, då man ser bilderna.

FÄRG; en stilisering av en svart människa resulterar i olika nyanser av brunt. Även den mest svarta är inte svart till färgen. Om man ändå väljer färgen svart, har man antingen gjort ett medvetet val – eller omedvetet refererat till stereotypen av svarta, till exempel från Tintin (där ju Tintin är ljusrosa och har orange hår och allt är tryckt i fyrfärg men just de svarta som borde vara olika nyanser av brunt är ändå illustrerade med svart färg vilket bryter av från den övriga realismen i färgåtergivningen), Asterix och gamla för länge sedan ändrade Disneyfilmer. (Samma sak som Tintin – man har en visuell värld i fyrfärg men svarta görs med färgen svart).
LÄPPAR; en stiliserad översättning av, i det här fallet ett svart barn, leder inte till en påfallande stor och ljus mun med rejält tilltagna tjocka läppar.
FRISYR: en svart tecknad flickfigur måste inte ha fem spretande flätor med små rosetter i ändarna. ”En svart” flicka kan precis som ”en vit” flicka ha ett oräkneligt antal frisyrer, håruppsättningar och huvudbonader.

I frågan om böcker/film om ”Liten skär och alla små brokiga” tillkommer:
FANTASI; i ett sammanhang där man lämnat det realistiska och istället gör fantasi-figurer, som i ”Brokiga”, kan också en svart figur vara ett fantasidjur med öron, vingar osv.
DJURISK; sammanblandningen av tre fantasidjur-figurer med en svart (flicka/figur) är en direkt reproduktion av rasistiska föreställningar om svarta som aplika/djurlika/djuriska.
HELHETEN: delarna sammantaget är figuren Lilla Hjärtat en övertydlig illustration av ett vitt kolonialt bildarv. Stereotypen av ”en svart” som ett plakat, en skylt, en ikon av ”den andre”. Allt som står i kontrast till den egna vitheten överdrivs, den kolsvarta huden, de gigantiska läpparna, de vilda och tok-roliga frisyrerna. Den svarta stereotypa bildens funktion är att spela rollen av kontrast till den vita.

Om du fortfarande inte kan se att det här rör sig om olika typer av bilder, så vill jag ställa en fråga. Om du inte kan se, betyder det att din tolkning ska överordnas deras tolkning som det gäller? Dvs människor med afrikansk bakgrund och deras barn.

Att avbilda barn på detta sätt är inte längre acceptabelt i t ex USA. Det finns flera länder i Europa som har mycket kvar att lära här.

About these ads

47 thoughts on “Liten bildskola

  1. Är inte de flesta illustrerade barnböcker ganska stereotypa? Tänk på Ilon Wiklands Bullerbyillustrationer? Frågan är väl, hur uppfattar barn Stina Wirséns figurer. Utgår vi inte väldigt mycket från hur vuxna reagerar? Folk och rövare i Kamomilla stad innehåller ju massor med stereotyper, men mina barn älskade den boken i alla fall.
    Mats Myrstener

  2. Tack för en utmärkt beskrivning! Om den får någon enda att reflektera kring bestämda åsikter om hur andra får gestaltas så har dina ord nått långt. Men jag hoppas förstås på att MÅNGA reflekterar… Också jag själv på de områden där jag inte förmår läsa bilderna.

  3. Myckat bra skrivet och förklarat, Anna-Stina. Jag förstår hur du menar och håller med dig. Jag har under de år som jag läst böckerna inte tänkt att varken ”Liten skär” eller ”Lilla hjärtat” och de övriga figurerna i Stina Wirsens böcker direkt är avblider av barn/flickor utan snarare några slag figurer, mjukisdjur eller så. Men visst det är uppenbart att ”Lilla Hjärtat” i så fall är mer av en karikatyr än vad de andra är och det är fel. För mig har tanken på författarens intentioner och att hon ville visa olika hittills varit vägledande för mig i att acceptera böckerna trots att blidspråket är så problematiskt. Men vi kan inte acceptera något som är fel om vi vill ha en förändring av världen och de sysätt som en blid kan förmedla, det har ditt och andras engagemang visat. Författaren själv säger nu ”Att Lilla Hjärtat har upplevts som stötande och att det finns dem som känner sig sårade av hennes utseende är något jag beklagar” och vill att förlaget inte längre säljer några av de böckerna där ”Lilla Hjärtat” finns med. Frågan nu blir hur vi alla som arbetar på bibliotek och andra platser där dessa böcker finns kommer att agera kring detta.

  4. Det vore jättespännande om biblioteken kunde vara transparenta kring detta. Och berätta hur man beslutat göra och skälen bakom det.
    Mats, jag har också läst argumentet att barn inte förstår rasistiska stereotyper. Men faktum är att barn tidigt internaliserar rasistiska normer. Min uppgift som vuxen/förälder/bibliotekarie är att hjälpa barn att utvecklas och ha det bra. I ingen av de rollerna skulle det kännas bra att chansa på att barnen inte ska ”fatta” att vissa barn karikeras på detta sätt. Är rasism ok fram till att barnen blir så stora att de kan förstå i ett vidare perspektiv? Själv vill jag stå för en schysst människosyn oavsett.

  5. Utan att gå in i diskussionen om Lilla hjärtat är en bra eller dålig bild av ett svart barn så vill jag invända mot en detalj i ditt inlägg. Du skriver ”sammanblandningen av tre fantasidjur-figurer med en svart (flicka/figur)” men den tolkningen kan jag inte hålla med om. Liten skär är uppenbart en människa (eller en människodocka, men i vart fall inget djur). Lilla hjärtat är också uppenbart en människa (eller människodocka). Den rutiga med de spetsiga öronen är oklart om det är en människa eller ett djur; kaninen och masken är djur. Jag ser alltså två människor, två djur och en osäker.

  6. Pedagogiskt och klart, mycket bra att du också visar exempel för den som inte förstår/ser/uppfattar skillnaderna! Vad än de andra figurerna ska föreställa så är de ändå jämställda med en stereotyp av ett mörkhyat barn. Att barn eventuellt inte förstår innebörden gör den ju inte mindre skadlig – tvärtom! .

  7. Kanske borde du ta hänsyn till Stina Wirséns avsikt med böckerna. Tror du att hon är rasist? Att det finns ett rasistiskt syfte med hennes bilder? Stina anstränger sig för att få med barn och karaktärer av olika utseenden i sina böcker. Kanske skulle hon gjort som de flesta och hållit sig till vita figurer så hade hon sluppit det här drevet.

  8. Emil, jag tror inte att det funnit en rasistisk avsikt med böckerna och jag tror inte att hon är rasist. Men dessvärre har hennes goda syfte att motverka rasism med böckerna förfelats, i linje med det jag har beskrivit ovan. Det är ingen som har anklagat Wirsén för att vara rasist (vad jag vet). Och som du ser i det sista exemplet ovan, går det utmärkt att teckna svarta barn utan att bilderna blir rasistiska. Det finns svenska barnböcker från 30-40 år tillbaka i tiden, som innehåller fina skildringar av svarta barn.

  9. Pingback: Tintin, pepparkaksgate och Disney - rena tomteverkstan » Carnebro

  10. Pingback: Länkar som sammanfattning | Tonårsmorsa – Fatou

  11. Jag ser ett litet problem i dina exempel, då den sista bilden du visar är en teckning av en mörk flicka, inte en stilistisk avbildning som jag tänker mig det. Jag har ännu inte kommit över en bild på en stilistisk avbildning som inte liknar rasiststereotypen, vet inte ens om det finns (eller riktigt vart jag ska leta) men skulle hemskt gärna se en! Eller skulle det räcka med att hon inte avbildades helsvart?
    Annars har mitt största (enda?) problem med Lilla Hjärtat nog varit att hon är den tydligast mänskliga figuren medan de andra är mer djurlika, vilket kan tolkas ner till att svarta kan placeras med djur, eller åtminstone räknas som fantasifigurer i stil med en vit flicka (om liten skär nu ska tolkas som en sådan) med kaninöron. Det blir väldigt fel.

  12. Pingback: Att befinna sig mitt i normen kan göra oss blinda för vad vi ser… | asansvarld

  13. Nej Anna-Stina, Wirséns syfte har inte förfelats utan förvanskats av dig och dina gelikar. Var snäll och gör inte dig själv till megafon för en liten intressegrupp som ser spöken överallt. Ni ser vare sig till svartas eller barns bästa utan snarast till det som smeker ert eget psyke.

  14. Det du skriver på slutet är lite märkligt. Det intressanta är väl inte i första hand om mörkhyade personer blir kränkta av de stereotypa bilderna, det intressanta är väl om icke-mörkhyade personer blir påverkade av de stereotypa bilderna så att de blir mer rasistiska än annars?

  15. Du är en sådan där som tycker att det är diskriminerande att större genomfartsleder och vägar till arbetsplatser plogas före gång- och cykelvägar också va?

  16. Tack alla för era kommentarer!
    Jag har klargjort vad jag menar så gott jag kan i inlägget ovan och har just nu inte så mycket mer att tillägga.
    Jo just det, personangrepp svarar jag inte på.

  17. Bra skrivet! Min enda fundering är varför du Anna-Stina själv kallar mörkhyade människor för svarta. Jag tycker att det känns lika fel som att måla dem svarta. Ordet neger kommer från negro som betyder svart. Men det finns fortfarande inga svarta människor… namn som antyder detta är missvisande och kränkande enligt mig (just eftersom det pekar på skillnaden mellan ”svart och vit”, när vi alla egentligen är mer eller mindre rosa/beige/bruna).

  18. Jag hakar upp mig på din användning av ordet ”stilisera”.
    Att stilisera något innebär väl, tvärtemot hur du använder ordet, att FÖRENKLA något, INTE nyansera..? Om jag förstått odet rätt är en svart docka en stiliserad (=starkt förenklad) bild, medan en brun i så fall är en mer NYANSERAD (eller annat valfritt ord med samma innebörd)..? Din text är bra i övrigt, blir bara väldigt förvirrad av användningen av ordet..?
    Jag ser en picaninnybild, eller för den del Lilla Hjärtat, som ytterst stiliserad, medan Lulu på biblioteket är, ja, nyanserad eller liknande valfritt ord. Från synonymlexikon: ”stilisera” – förenkla, schematisera, renodla.
    Det var bara det. I övrigt bra text, som sagt!

  19. Jag vill gärna svara på frågan om varför jag använder ordet ”svart” om människor med afrikansk bakgrund. Jag använder ordet som en politisk och social kategori i likhet med t ex ”kvinna och ”man”. På många sätt finns det likheter i hur man kan se på ”kön” och ”ras” om man har ett konstruktivistiskt perspektiv. Det är kategorier som kan användas för att synliggöra maktstrukturer. Att definiera sig som ”svart” kan skapa politisk samhörighet med anda människor i världen som också har afrikansk bakgrund, oavsett hur den bakgrunden ser ut eller var man finns. Många jag känner som har afrikansk bakgrund kallar sig själva för svarta.

  20. Katarina,
    för det är väl eventuell påverkan på folk att bli mer rasistiska som är problemet här. Och i det här fallet så är det väl icke-mörkhyade som i så fall kan bli påverkade att bli mer rasistiska gentemot mörkhyade.

    Jag föredrar för övrigt att tala om mörkhyade snarare än ”svarta”. Att använda och reproducera sociala/politiska kategorier baserade på hudfärg är knappast en bra strategi om man vill bekämpa rasism.

  21. Jag tycker att Mikaels kommentarer är mycket talande. Enligt honom är det inte viktigt vad svarta/mörkhyade människor känner, det enda viktiga är hur vita personer reagerar. Mycket tydligare kan det inte bli. Vit = viktig, mörk = oviktigt.

  22. Mikael, självklart är det viktigt hur både svarta och vita påverkas. Bilderna är problematiska för att de underhåller rasistiska föreställningar hos vita, men också för att de undergräver självkänslan hos svarta barn. Och det är här jag har valt att lägga fokus. Hos de som drabbas direkt.

    För mig är inte ”mörkhyad” samma sak för mig som när jag använder ordet ”svart”. Mörkhyad säger inte något om att de som avses är personer med afrikansk bakgrund. I det här fallet måste vi synliggöra att det är just personer/barn med afrikansk bakgrund som är utsatta.

    Emilie, länka gärna! :)

  23. Tack för en bra och tydlig förklaring. Just det där med tolkningsföreträde är så himla viktigt att ta hänsyn till. Gällande kön, etnicitet, religion, sexualitet m.fl.
    Bra att bli påmind om det!

  24. Pingback: PK-maffian — här är vi! « Press Enter News Agency

  25. Och hur var det med giltighet av tolkningen hos dem som tillhör afrokubansk bildtradition som Stina Wirsén säger ha inspirerat henne? Vad om illustratören av böckerna hade varit en konstnär från den traditionen?

  26. Ja, hur är det med den afrokubanska bildtraditionen? Jag vet faktiskt inte. För nu är det ju i vår svenska kontext som människor har reagerat på de här bilderna och det är här vi måste hantera dem. Jag tror att vi i Sverige är mycket mer påverkade av exempelvis USA än av Kuba, vad gäller populärkulturens yttringar, bildspråk etc. Ta Disney till exempel. Det hade varit spännande om bilderböcker av en afrokubansk konstnär gavs ut i Sverige, men än så länge kan vi bara spekulera om hur de hade mottagits.

    Vad är det som är så provocerande i att de svarta som finns i Sverige har tolkningsföreträde i den här frågan?

  27. Då måste enligt din tolkning av det hela endast vita få tolka vita eller är vissa vita mer förtryckta än andra vita pga av kön, religion, klass m.m och har rätt till denna tolkning eller är vita i allmänhet genom någon typ av allmän arvssynd förbjudna att tolka andra medan andra kan tolka dem? Har jag rätt att på grund av mitt kulturella arv tolka från Balkan och muslimer på ett mer fritt sätt än andra vita och kan jag även tolka svarta muslimer på ett friare sätt än andra vita? Är det en tolkning som jag skulle göra beroende av ras eller religion och är det du eller jag eller min svarte granne som har tolkningsföreträde vad jag har rätt att uttrycka i vissa frågor. Isf i vilka frågor har jag tolkningsföreträde (som ateist med slaviskt och muslimskt kulturellt påbrå?)

  28. Read this paper by Heidi Bojsen- it nails this discussion.
    http://initialstateoflimbo.wikispaces.com/file/view/bojsen.cartoons.feb6.pdf/196204542/bojsen.cartoons.feb6.pdf ….
    – Look at the following film Bamboozled 2002 It focuses on the discussion of Black Face, Pikanini and other forms for satirical caricature put in a now context. http://www.youtube.com/watch?v=KhnsaMLtQM8&feature=share

    The word Bamboozled means:trick  [trik]
    Part of Speech:noun
    Definition: deceit
    Synonyms: ambush, artifice, blind, bluff, casuistry, cheat, chicanery, circumvention, con*, concealment, conspiracy, conundrum, cover, deception, decoy, delusion, device, disguise, distortion, dodge*, double-dealing, duplicity, equivocation, evasion, fabrication, fake, falsehood, feint, forgery, fraud, game, gimmick, hoax, illusion, imposition, imposture, intrigue, invention, machination, maneuver, perjury, plot, ploy, pretense, ruse, snare, stratagem, subterfuge, swindle, trap, treachery, wile

  29. Anna-Stina, problemet är det att du ogiltigförklarar alla andra tolkningar än din egen och vill att din tolkning styr vad som finns i biblioteken. Tolkningsföreträde är inte ett ord som hör ihop med folkbibliotekets uppdrag.

  30. Edin, jag känner inte dig och vet inget om din bakgrund. Om du tillhör en grupp som blir utsatt på något sätt så är du i din fulla rätt att påpeka det och bli lyssnad på. Frågan om makt är också central i sammanhanget, vem/vilka har makten att avgöra vad som är ett problem eller inte. Majoriteten ofta brukar få/skaffa sig tolkningsföreträde.

    Tack Lisa, för länktipset!

    Anne, jag förstår inte hur du och jag skiljer oss på denna punkt. Du vill att ditt perspektiv ska styra vad som finns på biblioteken och du accepterar min tolkning lika lite som du hävdar att jag accepterar din. Just den här texten handlar f ö om tolkning av bilder, inte om folkbibliotek.

  31. Pingback: Klokt om Disney | Avtryck & funderingar

  32. Anna-Stina, jag tycker det är bra att du förklarar varför du tolkar bilderna som du gör, men tyvärr lämnar du helt ut andra möjliga tolkningar i din bildskola. Jag vet inte om det beror på det att du inte kan se andra möjliga tolkningar eller på att du inte vill acceptera dem. Eller om du bara vill polarisera.

    Jag accepterar din tolkning och jag förstår att du är kränkt av dessa bilder. Men jag anser att det finns andra möjliga tolkningar som är lika giltiga som din. Jag har läst dina texter och fått den uppfattningen att du tycker din tolkning är den enda möjliga/rätta/acceptabel, och att biblioteken därför måste ta bort böcker som du tolkar som rasistiska. Jag däremot tycker att så länge böcker lånas ut, ska de finnas i biblioteket. Att vissa grupper känner sig kränkta av vissa media ger inte biblioteket rätt att ta bort de media.

    I din bildskola förklarar du bilder som rasistiska enbart baserat på hur de ser ut, inte baserad på vem som är upphovsmannen till bilder. Därför ville jag veta hur du skulle du ha tolkat bilderna om de hade gjorts av en svart afrokubansk illustratör. För om det hade gjort skillnad, är inte anledningen till din tolkning enbart bildernas utseende, utan vem som har gjort dem. I så fall, tycker du att svarta människor bara får framställas i stiliserade bilder av svarta illustratörer och det enda tillåtna sättet för vita illustratörer är realism? Om du hade tolkat även afrokubanska bilderna som rasistiska, anser du då att afrokubanska konstnärer måste acceptera den nordamerikanska tolkningen av bilderna som allmängiltig och göra slut med deras egen bildtradition?

  33. Hej mimi! Jag har inte Joanna Rubin Drangers böcker hemma, men jag bildgooglade. På de bilderna ser jag inget som påminner om picaninny-stereotypen. Hur ser du själv på saken?

    Anne, det är svårt för mig att svara på en rad hypotetiska frågor och jag är rädd att du inte kommer att få något svar som du tycker är acceptabelt ur ditt perspektiv. För mig är det mycket mer konstruktivt att tala om rasistiska handlingar än att tala om ”rasister”. Vi bär alla på en potential att utföra rasistiska handlingar, medvetet eller omedvetet. Jag skulle tro att i många fall sker det omedvetet, på grund av okunskap om andra människors situation och av tanklöshet. Sedan finns det de som drivs av en ideologi som har tydliga rasistiska inslag.

    I Wirséns fall har det aldrig funnits ett rasistiskt uppsåt och det är inte heller någon (vad jag vet) som påstått det. Att uppsåtet inte finns, betyder inte att en handling inte kan få konsekvenser som är rasistiska. Tolkningen av vad som är en kränkning måste alltid få göras av den som upplever kränkningen. Jämför med andra sorters utsatthet som mobbning och sexuella trakasserier. Det är den utsatte som avgör.

    I den här frågan har jag lyssnat på bekanta som har erfarenhet av att vara utsatta på grund av sin hudfärg, som berättar om små eller stora saker som sker dagligen i deras eller deras barns liv och som på olika sätt förminskar dem som människor. Det kan handla om allt från svårigheter på arbetsmarknaden, glåpord som skriks, att inte bli tagen på allvar etc.

    Att mötas av nidbilder av i detta fall afrikanska barn, bilder som har en fasansfull kulturell historia, i böcker som barn möter i skolan/förskolan/barnbiblioteket, etc, det upplevs som en kränkning mot framförallt barnen. Barn kan inte resonera och ta ställning på samma sätt som vuxna, de internaliserar de normer som uttrycks.

    Apropå om hudfärgen på illustratören är avgörande för om en bild ska vara rasistisk eller ej, så är det en farhåga som inte har någon grund i verkligheten. Det finns många i Sverige verksamma (vita) illustratörer och barnboksförfattare som har tecknat svarta barn utan nidbilden som grund, bland annat Stina Wirsén i andra sammanhang. Andra exempel är Eva Susso, Kristina Murray Brodin, Gunna Grähs, Lena Arro. Det finns också en mängd översatta barnböcker som skildrar svarta barn icke-stereotypt, se t ex Trasten, http://bokforlagettrasten.blogspot.se/p/vara-bocker.html , Bokspindeln http://www.bokspindeln.se/catalog.aspx?cid=455&c=Afrika

    För mig är biblioteket till för människor och inte tvärtom. Jag tycker inte att de som i debatten har framfört åsikter om att det är ett hot mot yttrandefriheten att inte ha rasistiska böcker i barnbiblioteket har lyckats fylla detta argument med innehåll. Min uppfattning är att vi måste diskutera de här frågorna på biblioteken, innan vi avfärdar alla synpunkter som vi inte tycker stämmer, på grund av att de kommer från minoriteter. Det står i Bibliotekslagen att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt minoriteter, alltså borde det vara svårare att avfärda människor med just minoritetsargumentet.

  34. Hej igen!vad gäller nellfiguren tex.den enda skillnaden jag kan se är att hon är brunhyad och lilla hjärtat brun.nell påminner ju också om en picaninnybild,eller?försöker bara förstå.

  35. Nu stänger jag tillfälligt det här inlägget för diskussion, eftersom jag inte har tid att hålla koll under helgerna. God Jul!

Kommentarer inaktiverade.